Funderingar från Finska Borgen

Att kryssa fram och tillbaka mellan Finland och Sverige är bekant för mig. Jag har nu flyttat från Finland till Sverige totalt tre gånger. Första gången som utbytesstudent till Lund, sedan för praktik till Stockholm – och nu var det jobbet på Finlands ambassad som drog mig hit. Det måste vara något särskilt med det här landet.

Efter min ankomst till Stockholm den första januari i år, har det varit flera snabba ryck i världspolitiken. Även om mitt och vårt fokus i Stockholm är att befrämja det bilaterala förhållandet mellan Finland och Sverige, präglas vårt samarbete och dialog med varann också av händelserna i omvärlden. Den världspolitiska situationen sätter ramarna för den kontext inom vilken vi påverkar och samverkar.

Muminfamiljen fyller 80 år i år och det firas med utställningar, böcker, muggar, seminarier, musik och mycket annat. Jubileumsåret syns inte bara i Finland; en hel del evenemang är på gång också i Sverige.

Då jag år 2023 inledde min diplomatutbildning vid utrikesministeriet i Finland gick en av de första resorna till Sverige. Som en del av utbildningsprogrammet fick vi då, som blivande diplomater, lära oss om Finlands närmaste samarbetspartner Sverige – om det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och om de betydande handels- och investeringsrelationerna mellan våra länder. Upplägget påminde om den svenska diplomatkursens, som i sin tur brukar göra en motsvarande utbildningsresa till Finland – en tradition som ländernas utrikesministerier tillämpat i redan några års tid.

Mörkret lägger sig över flygfältets landningsbanor där ljusen blinkar omväxlande gult och grönt. Bullret från flygplansmotorerna, som nyss anlänt från något av världens alla hörn, är öronbedövande. ”Fem minuter” säger en av personerna till de andra i en av bilarna som står intill landningsbanans parkeringsplatser. Teamet stiger ut i höstkylan och intar sina positioner med blickarna spända på planet som är på väg att rulla in. En kort stund senare körs en trappa med ramp fram och dörren till flygplanet öppnas med ett ryck. ”Välkommen till Stockholm, statsministern.”

Jag började min praktik på Finlands ambassad i Stockholm i början av september och välkomnades så varmt till Finska borgen! Jag jobbar i press- och kulturteamet här och har fått göra mångsidigt arbete, bland annat har jag varit på lunchbriefingar och möten, ordnat evenemang och skapat innehåll för ambassadens sociala medier.

Ansa var konsulatets praktikant från maj till augusti 2024. Till vardags studerar hon på Vasa yrkeshögskola.

Stockholm är ett lätt och stressfritt ett par dagars resmål för finländare, speciellt nu på sommaren. Framme med färjan på morgonen, efter frukosten till Junibacken och Skansen, därefter lite shopping på Drottninggatan och en runda i Gamla Stan. Alla dessa resmål är absolut värda ett besök men Stockholm har så mycket mera att erbjuda. Vad annat kan man önska sig av en sommardag än att bada, leka och äta glass? I det här kåseriet har jag samlat mina bästa sommartips i Stockholm.

De flesta besöker ambassaden för att sköta praktiska ärenden som att få sitt pass förnyat, för att förhandsrösta i finska val eller för att träffa någon av våra tjänstemän. Men här finns också en hel del konst att upptäcka. Låt oss börja vår konstvandring – det här är mina personliga favoriter!

Jag började min assistentpraktik vid Finlands ambassad i Stockholm i början av mars. Mina uppgifter är väldigt mångsidiga och jag har till exempel fått hjälpa till i olika evenemangsarrangemang, skriva mötesprotokoll, ta hand om kurirpost och vid behov vikariera i telefonväxeln.

Pasi Myöhänen är ambassadens nya press- och kulturråd sedan den 4 mars 2024. Myöhänen har tidigare arbetat bland annat som korrespondent för Yle och MTV3 i London, nyhetsreporter och nyhetsproducent på Radio Finska i Sverige och som korrespondet för Nelosen uutiset i Stockholm. Till ambassaden kommer han närmast från kommunikationsbyrån Milton Sweden där han arbetade som PR- och kommunikationskonsult. I sin första kolumn som press- och kulturråd reflekterar han över likheter och olikheter mellan Sverige och Finland och hur en rätt dos av avundsjuka kan fungera som en spegel som får grannen att förstå vad den saknar.

Många av den äldre generationens finländare känner till Ilmari Kiantos år 1909 utkomna roman ”Det röda strecket”, eller har åtminstone sett Matti Kassilas regisserade film från år 1959 som baserar sig på samma bok. I romanen beskrivs de första riksdagsvalen i Finland år 1907. Över en natt blev den fattigas röst lika mycket värd som den rikas, och kvinnorna fick själv bestämma vem de skulle rösta på – ja till och med själv ställa sig till förfogande för att fatta beslut för hela folket. Samhällets orättvisor ändrades inte över en natt, men de här händelserna var ett startskott för en utveckling vars frukt vi ännu hundra år senare njuter av.

Under sina fem år på ambassaden har press- och kulturrådet Elna Nykänen Andersson noterat en stor förändring i kommunikationens roll inom politik och diplomati. ”Handlingar har betydelse – men det har orden också, och inte minst bilder.”

Samfundet firade självständighetsdagen den 6 december 2023 på Moderna Museet i Stockholm i närvaro av Kronprinsessan Victoria och med högtidstal av professor Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi och tal av Finlands ambassadör i Stockholm Maimo Henriksson. Denna tillställning inledde Samfundets 100-årsjubileum 2024.

Jag erkänner, jag skrev rubriken ovan delvis för att du skulle läsa den här texten. Men eftersom jag jobbat väldigt länge som journalist vet jag också att en rubrik måste ha täckning i artikeln. Den kommer, jag lovar.

Jag, min sambo och våra två små barn flyttade från Helsingfors till Stockholm samma dag som Ryssland påbörjade sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Innan flytten hade jag arbetat på utrikesministeriets östavdelning och dagligen jobbat med frågor som berörde det allt spändare läget. Att det skulle leda till ett fullskaligt krig var det ändå få som då vågade tro på.

…utan på återseende! Min intressanta treåriga tjänst som Finlands försvarsattaché i Sverige går mot sitt slut. Vilken period det har varit – många positiva saker och händelser, men tyvärr också faktorer som undergräver vår säkerhetsmiljö, som Rysslands attack mot Ukraina.

När jag växte upp i 80-talets Åbo önskade jag ofta att livet skulle vara mer spännande. Visst kan det förklaras med att Åbo inte direkt kunde räknas som någon metropol – på den tiden bestod restaurangutbudet lite förenklat av pizzerian Rosso och finkrogen Brahes källare, och portalen till internationell glamour av svenska musiktidningen Okej som kunde köpas på Stockmann – men det handlade nog också om att tillvaron kändes så stabil.

Vårens ankomst kan ibland kännas som en avstannad process med många bakslag. För den förväntansfulla och grönbladstörstande lilla människan återstår att behärska sig och vänta. Om den lilla människan råkar arbeta på Finlands ambassad i Stockholm följer hen utvecklingens framsteg med hjälp av olika indikatorer. Av dem ter sig lökblomman som den mest framstående.

På vissa orter i Finland kan det svenska språket ibland upplevas som en obligatorisk plåga som man inte kommer undan. Så var fallet exempelvis för mig då jag under min högstadietid i östra Finland kämpade igenom de obligatoriska studierna i det andra inhemska språket.