Bilaterala relationer

Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner och relationerna länderna emellan är nära. Kontakterna mellan Finland och Sverige inom samhällets olika områden är unika.

Den långa gemensamma historian, goda bilaterala kontakter ocj samarbete, det integrerade näringslivet samt svenskans officiella ställning i Finland och sverigefinländarnas stora mängd i Sverige kännetecknar relationerna mellan Finland och Sverige.

Finlands och Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska värderingar och intressen är eniga och samarbetet utvecklas på basis av dem. Likaså fördjupas försvarssamarbetet länderna emellan. Samarbetet med Sverige har som mål att förstärka regionens säkerhet och försvar.

Samarbetet förbättras även på samhällets andra sektorer som krisberedskap och inre säkerhet.

Relationerna upprätthålls regelbundet på högsta politiska nivå. Samarbetet mellan myndigheterna och kontakterna mellan medborgarsamhällena är aktiva. Speciellt vid gränsområden sker kontakterna dagligen.

I Sverige bor det över 150 000 personer födda i Finland. Man uppskattar att det bor ca. 700 000 första, andra eller tredje generationens finländare i Sverige.

Handelsekonomiska relationer

Finlands och Sveriges ekonomier hänger nära ihop med varandra vilket syns i statistiken över den gemensamma handeln och investeringarna. Företagsförvärv och fusioner har varit vardag inom våra handelsekonomiska relationer, speciellt från och med 1990-talet.

Sverige är den överlägset största investeraren i Finland. Vid sidan om direktinvesteringar sker också gott om återinvesteringar, speciellt inom handeln. Svenska investeringar skapar årligen tusentals arbetstillfällen i Finland.

Investeringar görs också i betydande skala även åt andra hållet. Sverige är en klar etta för finska investeringar.

Handeln med varor och tjänster mellan våra länder är mångsidig. Sverige är Finlands näst största handelspartner inom varuexport och störst inom handel med tjänster. Finländska företag har lätt att ta sig fram till internationell marknad just via Sverige på grund av dess geografiska närhet och bekanthet.

Särskilt intressanta branscher i Sverige ur finska företagens perspektiv är säkra digitala lösningar (inklusive cybersäkerhet och finanssektorn), artificiell intelligens, smart och ren mobilitet, batteriindustrin, bio- och cirkulär ekonomi, direkt konsumentförsäljning, livsmedel och hälsoteknologi.

Det är Business Finland och Finsk-svenska Handelskammaren som representerar Finlands näringsliv i Sverige.

Även ambassaden erbjuder företag prestigetjänster som öppnar dörrar till stationeringslandets myndigheter, företag och andra aktörer, som en del av Team Finland-verksamhet.

Mer information:

Kulturella relationer

Finländare följer noggrant svensk kultur, från musik och mode till filmer och TV-serier. Även finsk kultur väcker intresse i Sverige. Finland har en särskilt stark ställning inom design och arkitektur, men även inom litteratur, och då särskilt de finlandssvenska författarna.

Finlandsinstitutet, som verkar i Stockholm, har som mål att skapa möten mellan svenskt och finskt kulturliv samt främja intresset för Finland och det finska samhället. Det svensk-finska kulturcentret Hanaholmen i Esbo i Finland arrangerar program som stödjer växelverkan mellan länderna.

Mer information:

Finska språket i Sverige

I Sverige finns över 60 finskspråkiga förvaltningsområden och omkring 700 000 personer med finsk bakgrund.

Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter ratificerades i Sverige år 2000, och finskan blev ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. De övriga nationella minoritetsspråken är jiddisch, meänkieli, romani och samiska. Finskan är det största av dessa.

Finskan har en särskilt stark ställning i de kommuner som tillhör det finska förvaltningsområdet. Inom dessa kommuner har man rätt att använda finska i myndighetskontakter både muntligt och skriftligt. Enligt minoritetslagen har man dessutom rätt till finskspråkig barnomsorg och äldreomsorg i kommunerna som tillhör det finska förvaltningsområdet.

Även utanför förvaltningsområdet har medborgare alltid rätt att använda finska eller samiska i kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden som rör dem själva.

Finsk kultur i Sverige

Finlandsinstitutet presenterar finsk konst och konstnärer i bred omfattning. Institutets bibliotek har Sveriges största samling av finskspråkig litteratur och fungerar som resursbibliotek för den sverigefinska minoriteten. Dessutom visar institutet nya finska filmer på flera orter i Sverige.

Språkråådet, om är en del av Institutet för språk och folkminnen, ansvarar för att säkerställa att det finska språket i Sverige är aktuellt och korrekt.

Sverigefinländarnas arkiv, under Riksarkivet, ansvarar för att bevara material och information som beskriver sverigefinnarnas historia.

I Sverige utkommer finskspråkiga tidningar, bland annat Ruotsin suomalainen och Suomen uutisviikko. Dessutom producerar Sveriges Radios finskspråkiga redaktion, Sveriges Radio Finska, och Sveriges Televisions finskspråkiga redaktion nyheter och annat program på finska.

Besök

Relationshistoria

I september 1917 utsåg Finlands regering en handelsattaché i Stockholm med ansvar för alla de skandinaviska länderna, och i december 1917 öppnades den inofficiella expeditionen för Finlandsärenden i Stockholm. I januari 1918 blev den Finlands första beskickning, som fungerade både som en diplomatisk representation och som en viktig etappbas för de andra representationerna som upprättades senare samma år av Vasasenaten (Berlin, Köpenhamn, London, Oslo, Paris). Finlands första representant i Stockholm var den tillförordnade chargé d’affaires Claes Alexis Konstantin Gripenberg (1852–1927) från och med den 13 januari 1918.

Under efterkrigstiden minskade ambassadens roll successivt i skötseln av de ekonomiska, sociala och kulturella relationerna mellan länderna i takt med att direkta myndighetskontakter ökade, men den politiska betydelsen kvarstod. Centrala frågor rörde militära allianser och fredligt samarbete.

Hösten 2001 flyttade ambassaden till sin egen byggnad i stadsdelen Gärdet, ritad av professor Kristian Gullichsen (Gullichsen Vormala arkitekter). Byggnaden invigdes av republikens president Tarja Halonen den 23 april 2002.

Finland har också ett omfattande nätverk av honorärkonsuler i Sverige, som bland annat hjälper finska företag att skapa kontakter med lokala myndigheter, företag och samarbetspartners.

Finlands ambassadörer i Sverige

  • Olli Kantanen 2025‒
  • Maimo Henriksson 2021‒2025
  • Liisa Talonpoika 2018‒2021
  • Matti Anttonen 2016‒2017
  • Jarmo Viinanen 2014‒2016
  • Harry Helenius 2011‒2014
  • Markus Lyra 2010‒2011
  • Alec Aalto 2006‒2010
  • Pertti Torstila 2002‒2006
  • Heikki Talvitie 1996‒2002
  • Matti Kahiluoto 1991‒1996
  • Björn-Olof Alholm 1983‒1991
  • Paul Gustafsson 1980‒1983
  • Jorma Vanamo 1975‒1980
  • Max Jacobson 1972‒1974
  • Leo Tuominen 1969‒1972
  • Ralph Enckell 1965‒1969
  • Eera A. Wuori 1964
  • Sakari Tuomioja 1961‒1964
  • Päiviö K. Tarjanne 1956‒1961
  • Georg Achates Gripenberg 1954‒1956
  • lähettiläs 1943‒1954
  • Jarl Axel Wasastjerna lähettiläs 1940‒1943
  • Eljas Erkko väliaikainen asiainhoitaja 1940
  • Juho Kusti Paasikivi lähettiläs 1936‒1939
  • Rafael Erich lähettiläs 1928‒1936
  • Jarl Werner Söderhjelm lähettiläs 1919-1928
  • Claes Alexis Konstantin Gripenberg lähettiläs 1918‒1919
    väliaikainen asiainhoitaja 1918

Finlands konsuler i Göteborg

  • Heli van der Valk Finlands honorär generalkonsul 2011‒2021
  • Eira Parppei, utsänd konsul 2007‒2010
  • Helena Lappalainen utsänd konsul 2003‒2007
  • Armi Venermo utsänd konsul 2001‒2003
  • Anja-Riitta Ketokoski utsänd generalkonsul 1997‒2001
  • Irma Ertman utsänd generalkonsul 1993‒1996
  • Tom Söderman utsänd generalkonsul 1988‒1993
  • Bo Ådahl utsänd generalkonsul 1985‒1988
  • Vilho A. Koiranen utsänd generalkonsul 1980‒1985
  • Martti Harju utsänd generalkonsul 1977‒1980
  • Erik Hellqvist utsänd generalkonsul 1973‒1977
  • Per Dreijer honorär generalkonsul 1971‒1973
  • Bengt Rydman honorär generalkonsul 1970‒1968
  • Gustav Ågren honorär generalkonsul 1955‒1968
  • Lars Hill-Lindquist honorär generalkonsul 1951‒1954
  • Hugo Hjelt utsänd generalkonsul 1949‒1950
  • William Kjellberg honorär generalkonsul 1947‒1949
  • Ragnar Numelin utsänd generalkonsul 1945‒1947
  • Hugo Valvanne utsänd generalkonsul 1943‒1945
  • P.J. Hynninen utsänd generalkonsul 1942‒1943
  • William Kjellberg honorärkonsul 1936‒1942
  • Otto Leslie honorärkonsul 1931‒1936
  • Vidar Olburs honorärkonsul 1926‒1931
  • Algot Friman honorärkonsul 1919‒1926