Republikens presidents statsbesök ur en praktikants synvinkel – ”Jag fick skaka hand med presidenten”

Jag började min assistentpraktik vid Finlands ambassad i Stockholm i början av mars. Mina uppgifter är väldigt mångsidiga och jag har till exempel fått hjälpa till i olika evenemangsarrangemang, skriva mötesprotokoll, ta hand om kurirpost och vid behov vikariera i telefonväxeln.

Det var klart redan från den första dagen att vårens huvudhändelse skulle vara det första officiella statsbesöket av republikens president Alexander Stubb. Ett statsbesök av republikens president är ju en händelse på den högsta nivån som förutsätter uppenbart mycket förhandsplanering och olika förberedelser, speciellt när det gäller det första officiella statsbesöket av Finlands nya president.

Jag hade mina aningar om att ett lyckat statsbesök kräver mycket arbete, men inte en full bild av vad som verkligen krävs.  Allt ska vara planerat enligt ett minutschema för att allt ska rulla smidigt framåt. Om allt inte är finslipat, kan det förorsaka till och med störningar och överhuvudtaget negativt påverka besökets gång. När allt är genomtänkt och välplanerat möjliggör det att helheten mer sannolikt lyckas – även om planering av ett statsbesök ju inte har något med sannolikheter att göra. Det är de små detaljerna som bidrar till den lyckade helheten, utan att framträda som enskilda bitar. Som sagt ska varje liten detalj vara genomtänkt och planerat så noggrant att jag inte kunde ha föreställt mig det i förhand. Även pennorna som presidenten och de andra gästerna använde för att signera sitt namn i en gästbok skulle vara genomtänkta och omsorgsfullt utvalda.

Som praktikant fick jag på ett mångsidigt sätt delta i förberedelserna inför statsbesöket; jag utförde olika uppdrag och uträttade löpande ärenden. Exempelvis skrev jag en sammanfattning av en sevärdhet som den officiella delegationen skulle passera i Göteborg, letade fram möjliga konditorier som kunde tillverka veganska chokladpraliner för svarsmottagningen och kontrollerade journalisternas namn på dörren när de kom till pressträffen på residenset. Nu vet jag överraskande mycket om Älvsborgs gamla fästning och känner till flera göteborgska konditorier. Jag skulle beskriva ett statsbesök som en stor pussel där alla bitarna bör vara i säkert förvar och passa ihop under hela besökets gång.

Att utföra praktik under det officiella statsbesöket är ju minnesvärt i sig, men det var ännu mer speciellt att även få träffa presidenten och hans maka personligen. Presidenten berättade att han hade själv praktiserat vid Finlands ambassad i Washington i början av sin karriär och att Finlands dåvarande president också hade varit på statsbesök. Som en studerande –som rätt ofta är tvungen att hålla olika gruppresentationer och alltid vill ha anteckningar som stöd – slogs jag av hur bra talare president Stubb är. Jag skulle verkligen vilja lära mig hans sätt att tala inför publik!

Statsbesöket inföll precis halvvägs av min praktik, vilket betyder att den första halvan av praktiken var präglad av förberedelser inför besöket och att det nu är dags att koncentrera sig på mer vardagliga uppgifter och ärenden. Å andra sidan är jag lite osäker på hur vardag egentligen definieras vid ambassaden, eftersom det hela tiden pågår så mycket intressant här. Det har också redan skett mycket här i Stockholm, i Europa och omkring i hela världen, samt i den politiska atmosfären under de här två månaderna. Sverige har ju till exempel blivit medlem i Nato.

Som president Stubb betonade i sitt tal under statsbesöket, är relationen mellan Finland och Sverige speciellt aktuellt just nu, och Finland och att vara finländare, är ganska coolt i Sverige. Enligt mina egna erfarenheter från möten med andra internationella ambassadspraktikanter är det verkligen så att Finland intresserar stort. Uppfattningarna om vårt land verkar vara mycket positiva. Det borde vi nu utnyttja i högsta grad och lämna bakom oss de dagar då vi nedvärderar den mångsidiga kompetensen vi har, på samma sätt som vi borde glömma bort lillebrorstankarna. Jag vill uppmuntra speciellt alla andra studeranden att bli intresserade av vårt västliga grannland och utnyttja dess fina möjligheter.