Stilig bok berättar historien om Västra
Palatset som Finland räddade
"Västra", ambassadörens residens på Västra Trädgårdsgatan 13 i Stockholm är ett begrepp inom den finländska diplomatins historia. Det tre våningar höga De Geerska palatset i stadsdelen Norrmalm, dvs. nuvarande kärncentrum, byggdes mellan 1772-74. Finska regeringen förvärvade fastigheten 1941. Idag är Västra en av Stockholms elegantaste ambassadbyggnader.
Bokens utgivning firades med inbjudna gäster från bl.a. kultursektorn och representanter för husets tidigare ägarsläkter och Stockholms stad. I sitt välkomsttal konstaterade ambassadör Alec Aalto att det var passligt att boken blev färdig just i år då vi firar Märkesåret 1809. Vid tiden då huset byggdes och ett par decennier efter det blivit färdigt var Finland och Sverige ett och samma rike.
Författaren Anders Björnsson berättade att stadsdelen Norrmalms fr.o.m. 1640-talet byggdes som bostadsområde för tjänstemannaadeln. Familjen De Geer tillhörde 1700-talets mest förmögna industrisläkter. Huset byggdes av hovmarskalk och insektforsskaren Charles De Geer. Senare var greve Henning Wachtmeister värd i huset.
– Wachtmeister ättlingar var beredda att sälja huset till Stockholms stad 1941, men stadens villkor var att huset skulle rivas. Det gick inte med på familjen, så huset såldes till republiken Finland. Sålunda räddade Finland det gamla palatset till eftervärlden, betonade Björnsson.
Boken handlar inte bara om byggnadens historia utan berättar också om ägarsläkterna och centrala Stockholms utveckling i olika stadier. Västra är ett av de få gamla palatsen på Nedre Norrmalm som överlevde 1900-talet rivningsiver.
Minister Jarl Wasastjerna var den första finska värden på Västra. Den officiella inflyttningsfesten hölls den 6 december 1942. Björnsson berättar att många viktiga möten ägt rum på Västra under decennierna. Till exempel i februari 1944 då J.K. Paasikivi i samarbete med minister G.A. Gripenberg förberedde fredsförhandlingarna. Ambassadör Gripenberg som fått titeln i januari 1951 organiserade en lunch där dåvarande statsminister Tage Erlander och Urho Kekkonen träffades för första gången. Gripenberg var värd på Västra fram till 1961 då Sakari Tuomioja flyttade in. Bland gästerna på utgivningsfesten fanns före detta utrikesminister Erkki Tuomioja, Sakaris son, som bott i huset.
Tuomioja följdes av Ralph Enckell, en av Finlands efterkrigstida utrikespolitiska arkitekter. Hans efterträdare, Max Jakobson konstaterar i en intervju av Anders Björnsson att statsminister Olof Palme undvek cocktailbjudningar på Västra och hellre talade med ambassadören på tu man hand. Palmes förhållande till Kekkonen och Kalevi Sorsa var inte okomplicerat och Palme var trots sina finländska rötter inte särskilt intresserad av Finland.
Björn-Olof Alholm som var ambassadör i Stockholm i slutet av 1980, framhåller i boken att statsminister Ingvar Carlsson däremot var en stor vän av Finland och besökte grannlandet 5-6 gånger om året.
Ambassadörsresidensets läge och historia symboliserar Finlands roll i Sverige. Här är Finland viktigare än någon annanstans i världen och Finlands ambassadör i Stockholm hör till de viktigaste och mest framträdande personerna i diplomatkåren. Palatset som Finland räddade är en bra påminnelse om detta.
MTV3s inslag om utgivningsfesten kan ses här: Huomenta Suomi 30.10.2009 Suomalainen arvopalatsi Tukholmassa(Länk till en annan webbplats.)
Hufvudstadsbladets artikel om boken och utgivningsfesten : Som att komma in i ett italienskt lusthus (Öppnar nytt fönster)