Finska välfärdstjänster välkomnas till den svenska marknaden
Finlands ambassad i Stockholm arrangerade onsdagen den 14 april ett informationsmöte om en öppnare marknad för välfärdstjänster, valfrihet inom vården samt om servicebehovet bland den sverigefinländska befolkningen.
En arbetsgrupp för strategisk tjänsteexport och andra experter från finländska arbets- och näringsministeriet fick på i onsdags lyssna på presentationer om reformer inom den svenska hälsovårdspolitiken och -lagstiftningen samt om avregleringen av tjänstemarknaden inom välfärdssektorn.
Informationsdagen inleddes av Olivia Wigzell, enhetschef, Hälso- och sjukvårdsenheten vid socialdepartementet som föreläste om den svenska politiken för ökad mångfald inom vård och omsorg. Tack vare det nya systemet med fritt vårdval måste vårdtagaren inte längre använda den anvisade kommunala servicen, utan kan fritt välja den serviceproducent som passar bäst. Systemet innefattar hem- och bostadsservice, äldreboende och handikapptjänster.
Med servicereformen har man strävat till att förbättra kvaliteten på servicen och stärka patientens ställning. Samtidigt har välfärdsmarknaden öppnats för konkurrens. Om finländska vårdföretagare tog sig in på den svenska marknaden kunde deras rjänster utnyttjas av den sverigefinska befolkningen.
Helena Kivisaari från Sverigefinska Riksförbundet beräknar att det behövs minst 1500 finska äldreboendeplatser om hälften av landets sverigefinländare vill ha äldrevård på sitt eget språk. För tillfället finns under 500 finska äldrevårdplatser.
Matias Joupperi, diakonvid Svenska kyrkan, motiverade behovet av den finskspråkiga äldreomsorgen med att många som kommit till Sverige som vuxna kan tappa det svenska språket då de blir äldre. Många har barn och barnbarn i Sverige och vill inte flytta ensamma till Finland för att få vård.
Sverigefinnarnas behov främst äldreomsorg
Företrädare för de sverigefinska föreningarna berättade kortfattat om behovet av att tjänsten inom de egna målgrupperna. Representerade var bl.a. föreningar för pensionärer, synskadade, krigsinvalider och veteraner. Alla betonade behovet av finskspråkig äldreomsorg. Men även om det största behovet är för närvarande hos äldre, behövs även inom dagvården, dvs. den svenska förskoleundervisningen akut fler alternativ på finska.
Henri Molander från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland sade att exporten av tjänster inte är problemfri. Det behövs flera parter som berättar om praxisen på den svenska marknaden. Han ställde sig ändå positivt till att inleda en export av vårdtjänster.
Entreprenörskap behövs i vårdsektorn
Tillväxtverket som främjar företagande och entreprenörskap i Sverige erbjuder utländska företagare som vill etablera sig på den svenska marknaden ett stödprogram som innefattar bland annat rådgivning i bankärenden.
Helena Nyberg Brehnfors från Tillväxtverket har märkt att även om en serviceproducent har många års erfarenhet från vårdsektorn, saknar många de färdigheter som behövs för företagande. ”Inom vårdutbildningen måste man börja satsa betydligt mer på entreprenörskap” konstaterar hon.
Språket kan vara ett hinder då finska företag vill etablera sig i Sverige. ”Man måste vara så gott som tvåspråkig om man vill ha hjälp av Tillväxtverket” sade Auli Korhonen, konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet i Finland.
För tillfället arbetar ca 5000 finländare inom vårdsektorn utomlands. Omkring 3000 av dem bor i Sverige. Den finländska personalen är ofta anställd i stora enheter där de inte urskiljer sig på grund av sin tvåspråkighet.
Departementssekreterare Kaisa Syrjänen Schaal från svenska integrations- och jämställdhetsdepartementet säger att det är svårt att uppskatta det verkliga behovet av finskspråkiga tjänster. Hennes budskap till organisationerna är att be om hjälp av kommunerna och ta initiativ själva. Alla som talar finska som modersmål har rätt till finskspråkiga tjänster.
Text och bild: Petra Vuolanen