Finland leder det nordiska samarbetet år 2011
Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2011. Finland lyfter fram tre fokusområden i sitt program för ordförandeskapet 2011. Det första syftet är att hantera klimatförändringen. Det andra syftet är att fortsätta med och utveckla konkreta globaliseringsprojekt och att satsa på nordisk toppforskning. För det tredje vill Finland uppmuntra allmänheten och särskilt ungdomar att delta på gräsrotsnivå.
Det är dessutom viktigt att fortsätta med att avskaffa gränshinder.
”Avsikten är att Norden ska bli en allt synligare aktör i klimatfrågor. Vi har redan tidigare förberett nordiska ståndpunkter inför klimatmötena i Köpenhamn och Cancún med medel från ministerrådet”, berättar utrikesrådet Bo Lindroos vid utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete.
”Vi vill identifiera och hitta alla gränshinder som begränsar den fria rörligheten för människor och företag inom Norden. Gränshindersforumet har visat sig vara ett effektivt sätt att lyfta fram vardagliga problem såsom beskattnings- och pensionsfrågor”, tillägger han.
Det nordiska samarbetet är praktiskt och nödvändigt
Finland anser enligt Lindroos att det är viktigt att det nordiska samarbetet är praktiskt och bestående.
”Vi vill inte prompt hitta på nya saker, utan vi vill fortsätta med det arbete som vi upplevt som nyttigt. Jag anser att kontinuitet är en bra utgångspunkt för det nordiska samarbetet. Den nordiska välfärdsmodellen tjänar ofta som ett internationellt exempel, särskilt under den aktuella ekonomiska krisen. Det visar att den nordiska modellen fungerar.”
Lindroos anser att Finland behöver det nordiska samarbetet trots medlemskapet i EU. Den nordiska genbanken är ett gott exempel på effektivt och kostnadsbesparande samarbete.
”För det första ska vi komma ihåg att endast tre nordiska länder hör till EU. Dessutom diskuterade de nordiska länderna till exempel koldioxidutsläpp från flygtrafiken flera år innan debatten väcktes i EU. På så sätt har också EU haft nytta av det bakgrundsmaterial som de nordiska länderna utarbetat i frågan. Även den nordiska debatten om den ekonomiska krisen och klimatmålen har bidragit stort till det internationella samarbetet.”
Utrikesministeriet presenterar det nordiska samarbetet på en egen ordförandeskapswebb, på Facebook och i skolor tillsammans med Europainformationen.
”Jag hoppas att vi blir uppmärksammade på olika håll i Finland till exempel i samband med ministermöten så att allt fler finländare, särskilt ungdomar, blir intresserade av det nordiska samarbetet”, konstaterar Lindroos.
I november 2011 firar skolor i hela Finland den nordiska klimatdagen. Avsikten är samtidigt att få finländska ungdomar att bättre förstå nordiska språk. Aaltouniversitetet ordnar dessutom ett klimatevenemang för nordiska studerande i början av september. Evenemangets syfte är att söka konkreta lösningar på klimatförändringen i stället för att bara prata om den.
Sekretariatet för nordiskt samarbete samordnar det nordiska samarbetet inom statsförvaltningen. Sekretariatet lyder under samarbetsminister Jan Vapaavuori. Alla fem nordiska länder leder det nordiska samarbetet ett år i taget i egenskap av ordförande i ministerrådet. Ministerrådet driver det praktiska samarbetet inom olika sektorer, varav de viktigaste är kultur, undervisning och miljö.