Ambassadbyggnaden

Suurlähetystö
Foto: Bernhard Ludewig

Den finska ambassadbyggnaden i Berlin är ett mästerprov i nutidsarkitektur som har prisbelönats internationellt. År 2001 belönades Kannel i Hong Kong som världens bästa byggnad. Den fick också prisen som Europas bästa byggnad och världens bästa kontorsbyggnad i tävlingar som arrangerats av Royal Institute of British Architects och publikationen World Architecture Magazine.

Den ligger i Tiergarten i mitten av Berlin och utgör en del av det samnordiska ambassadkvarteret, som invigdes den 20.10.1999. Området har på grund av sin moderna utformning blivit en av stadens viktigaste turistsevärdheter.

Helhetsplanen för det samnordiska ambassadområdet har gjorts år 1995 av det österrikisk-finska arkitektparet Alfred Berger och Tiina Parkkinen efter att de hade vunnit en internationell arkitekttävling. Symbolen för ambassadkvarteret har blivit den vackert böljande kopparinhägnaden, Kupferband, som förenar byggnaderna. 

Kupariaita
Kupferband.  Foto: Bernhard Ludewig

På området finns förutom Finlands, Sveriges, Norges, Islands och Danmarks ambassadbyggnader även ett gemensamt allaktivitetshus för de nordiska länderna, där ambassaderna ordnar utställningar och evenemang som är öppna för allmänheten. I byggnaden finns också ambassadernas konsulära service.

Den finska ambassadbyggnaden har planerats av de finska arkitekterna Rauno Lehtinen, Pekka Mäki och ToniPeltola(Viiva arkkitehtuuri Oy), som med sitt förslag ”Kannel” (Kantele) vann den nationella arkitekttävlingen för kanslibyggnader år 1996.

Kannel syftar på det urgamla finska stränginstrumentet, vars form ambassadbyggnaden påminner om. Arkitekturen är enkel och okonstlad och bildar en värdig och tidlös ram för ambassadens verksamhet.

Som byggnadsmaterial har man på ett mångsidigt sätt använt finskt trä, glas, stål och ljus betong. De utvalda materialen har fått tala för sig själva; man har inte velat täcka in dem med speciella ytmaterial. Glasväggarna har på utsidan fått en spaljé av lärkträ, vilken med tiden kommer att få en grå patina.

Spektakulärast är ambassadbyggnadens efter mörkrets inbrott, när armatur inomhus lyser upp väggarna, som kastar ett varmt ljus över omgivningen.

I ambassadbyggnadens översta, fjärde våning finns husets specialitet: ett hängande förhandlingsrum med välvda väggar helt i ljust trä. I tredje våningen finns tjänstemännens arbetsutrymmen och kanslibyggnadens största samlingssal. I andra våningen finns bl.a. press- och kulturenheten samt biblioteket. På den lilla gården växer en rönn, det heliga trädet i finsk folktradition.

På gatunivå finns bastur för män och kvinnor och ett brasrum som också kan användas som samlingsrum. Våningarna förenas av den imponerande trappan i centralhallen. 

Ala-aula
Foto: Florian Bolk

Ambassadens moderna, delvis måttbeställda möbler har nästan helt skaffats från Finland. I ambassadens utrymmen finns också en permanent utställning över finsk nutidskonst. T.e.x. i nedre aulan bildar Silja Rantanensmålning Värikartta (färgkartan) en skarp kontrast till den i övrigt diskreta färsgkalan. Målningen har Rantanen och arkitekterna gemensamt planerat för ambassadbyggnaden.

I de övre våningarna finns verk av bl.a. Jussi Niva, Irma Laukkanen, Irma Kukkasjärvi, Tapani Mikkonen och Matti Nurminen.