Visste du att...
...köttbullarna och sillen, två av det svenska julbordets favoriter, ligger långt ner på listan över populär julmat i Finland. Där regerar de ugnsbakade ”lådorna”, som kan göras på mosade kålrötter, mosad potatis eller på den osannolika kombinationen av risgryn och morötter. Och julmust, det förekommer överhuvudtaget inte på listan över juldrycker i Finland.
|
Sverige tio i topp: |
Finland tio i topp: |
De finländska julmatsundersökningarna görs med ett par års mellanrum. Den senaste uppföljningen visar att fyra procent färre nu äter skinka, och att kalkonens popularitet har ökat i motsvarande grad. Det råkar vara exakt lika många i Sverige och Finland, 14 %, som uppger att de dukar fram kalkon till jul!
Generellt visar undersökningen att julmaten i Finland blir alltmer varierad, också om gamla favoriter står sig. Många säger att nya sätt att fira julen, resor och ändrade livsstilar också bidrar till ändrade matvanor.
Kanske sådana ändrade vanor i framtiden t o m kan få grönsaker att börja dyka upp bland julfavoriterna, för just nu lyser de verkligen med sin frånvaro, i både Sverige och Finland! Det är faktiskt bara rödbetorna och deras kompisar i sillsalladen som lyser klara på julbordet.
I Sverige äter en fjärdedel någon form av kål, alltså brunkål, rödkål eller grönkål. I Finland är kål inte julmat, men nästan en tredjedel säger sig äta någon annan sallad utöver sillsallad. Det kan vara svampsallad på saltade riskor, inte mycket till grönsak om man med grönsaker menar färska sådana.
Den svenska storfavoriten köttbullar hamnar i Finland långt ner – det är inte ens var tionde som säger sig äta köttbullar till jul. För att inte tala om prinskorven! Den förekommer inte alls bland den finska julmat som undersökningen omfattar. Prinskorv och annan korv av typ svensk julkorv är helt enkelt inte julmat i Finland. Detsamma gäller revbensspjäll och Janssons frestelse. Båda äts visserligen i Finland, men då i andra sammanhang.
Leverlåda, som en gång i tiden förekom i Sverige under benämningen korvkaka, förekommer däremot i julmatsundersökningen. Likaså karelsk stek, en sorts kalops på ett par tre sorters kött och bitar av lök som sakta får mogna i ugnen under lång tid. För mig personligen är både leverlåda och karelsk stek väldigt otypiska rätter att äta på julen. Det har säkert att göra med vad man åt som barn.
Hemma hade vi alltid lutfisk, och fortfarande vill jag åtminstone en gång under julsäsongen äta en lutfiskmåltid, och då med gott om skirat smör, salt och ingen annan peppar än kryddpeppar! Man ökar på kryddningen medan man äter, mer och mer, och när det smakar precis rätt, ja precis då är matportionen slut. Lutfisken får jag leta upp på egen hand. Alla andra i hela den utvidgade familjen avböjer artigt men bestämt. Risgrynsgröt med soppa på torkad frukt, som också alltid förekom i mitt barndomshem i Helsingfors, kan jag däremot gott undvara på julbordet.
Julbord och julbord, förresten. Innan jag flyttade till Sverige var julbord helt enkelt det dukade matbordet hemma på själva julafton. Jag fick snabbt lära mig vad julbord i Sverige betydde, och att julbord kunde ätas hur många gånger som helst och hur långt som helst innan jul, nästan. Och att julbord inte bara var själva maten, utan själva företeelsen, en massrörelse framför allt på arbetsplatserna. Frågorna dök upp redan tidigt under hösten: - Var tror ni det blir julbord i år? Helsida efter helsida med julbordsannonser i oktober, varningar i spalterna om att platserna kan ta slut, det gäller att boka i tid! Nu i början av december slår jag upp morgontidningen och räknar till - åtta helsidor med annonser om julbord. Kanske en liten följd av den ekonomiska krisen…
Som finländsk novis inför det svenska julbordet lyfte jag för många år sedan på locket till en liten kastrull på varma plattan. Det såg ut som buljong. Jag fick rådet att doppa julvört eller knäckebröd i spadet och lägga det på skinkskivan. Det var kärlek vid första tuggan! Numera missar jag aldrig dopp i grytan, och det känns tryggt att veta att jag delar den vanan med 17 % av svenskarna. Att det var okänt för mig beror naturligtvis på att skinkan i Finland vanligtvis bakas i ugn. Inget spad uppstår!
Julmaten är salt och kräver sin dryck. Det varumärke som allra mest förknippas med julen i Sverige är Apotekarnes. I Finland finns julmust inte ens med på listan av undersökta drycker. Snaps – javisst, men först på tolfte plats, efter både öl, glögg, rött och vitt vin, olika sorters vatten och läsk. Den i särklass populäraste drycken på det finska julbordet år efter år är – mjölk. En vit jul, åtminstone på bordet!
Karin Lindfors
Journalist