Aleksis Kivi – den finska litteraturens fader

Den unge Aleksis Kivi hörsammade inte moderns vilja att sonen skulle bli präst, utan ville bli diktare som Runeberg. Kivi var en av de första författare som skrev på finska och lade grunden för den finskspråkiga litteraturen. Den 10 oktober firas Finlands nationalförfattare Aleksis Kivis dag och den finska litteraturens dag.

Aleksis Kivi föddes som Alexis Stenvall i Nurmijärvi socken i Nyland den 10 oktober 1834. Som liten trivdes han i skog och mark och hans barndom har beskrivits som solig. Som tolvåring till Helsingfors började han Högre svenska elementarläroverket där han tack vare sin språkbegåvning snabbt lärde sig svenska.

Våren 1859 skrev Alexis Stenvall in sig vid Helsingfors universitet och antog sitt författarnamn Aleksis Kivi. I början av hans produktion fanns inte någon finskspråkig litterär tradition, endast enstaka andra författare skrev på finska. Kivi var tvungen dels att utveckla det finska språket, dels att möta fördomarna mot finska som litterärt språk.

År 1960 fick Aleksis Kivi sitt litterära genombrott då dramat Kullervo belönades med Finska litteratursällskapets pris. Idag är Kivi mest känd för sitt verk Sju bröder från 1870 som utkom på svenska 1919.

Aleksis Kivi flyttade år 1863 till Sjundeå där hanskrev nästan hela sin produktion. Kivi drabbades tidigt av sömnlöshet, depression och alkoholism. År 1872 flyttade han till sin bror i Tusby där han dog 31.12.1872. Hans sista ord lär ha varit ”Jag lever!”. Den finska litteraturens fader Aleksis Kivi är begravd på den gamla kyrkogården i Tusby
 

Läs mera om Aleksis  Kivi.