Nordiska samarbetsminister Jan-Erik Enestam: Nordens omvärld förändras – forändras Norden?
25.8.2004
Utdrag ur nordiska samarbetsminister Jan-Erik Enestams tal på det årliga mötet med cheferna för Finlands utrikesrepresentationer den 25 augusti:
Nordens omvärld förändras - förändras Norden? Under innevarande år har det funnits många anledningar till att analysera det nordiska samarbetet och att spekulera kring samarbetets framtid. Vi genomlever för närvarande historiskt sett stora omvälvningar och står inför förändringar, som kommer att få långtgående konsekvenser för internationell samverkan i norra Europa i allmänhet och för Östersjösamarbetet och det nordiska samarbetet i synnerhet.
Debatten i Finland har varit livlig. Riksdagens talman Paavo Lipponen har för en tid sedan fäst uppmärksamhet vid behovet av att se över det nordiska samarbetet i ljuset av att det i dag finns förutom Europeiska unionen fyra regionala organisationer som är verksamma i norra Europa. Enligt Lipponen borde man sträva efter att undvika ev. dubblering av arbete och att minska byråkratin. Samarbetet i norra Europa bör i allt större utsträckning fokuseras på EU:s nordliga dimension och på EU:s nya grannlandspolitik.
Själv har jag gett uttryck för liknande tankar. Det är enligt min uppfattning riktigt att undvika dubbelarbete och man bör med jämna mellanrum strömlinjeforma arbetet i de olika organisationerna. Talman Lipponens uttalanden har i olika media tolkats så, att han skulle ha tagit ställning för en nedprioritering av det nordiska samarbetet till förmån för annat internationellt och regionalt samarbete. Själv har jag uppfattat talman Lipponens uttalanden som konstruktiva bidrag till att aktivera debatten om eventuellt behov av att nyvärdera det nordiska samarbetet och att fokusera på frågor, där man kan räkna med nordiskt mervärde. Dessutom har uttalandena skärpt argumentationen beträffande önskvärdheten och behovet av ett uppdaterat nordiskt samarbete.
Inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har man konstaterat att med växande internationalisering ökar vikten av regionalt samarbete mellan länder med gemensamma intressen och värderingar, både när syftet är internationell påverkan och nationell intressebevakning. Det nordiska samarbetet är uttryck för en värdegemenskap och ett samarbete mellan välfärdssamhällen. I dethär sammanhanget är utvidgningen av Unionen med tio nya medlemmar från och med 1 maj i år den största enskilda händelse under senaste tid, som erbjuder nya möjligheter också för det nordiska samarbetet. Detta gäller såväl det nordiska samarbetet i sig självt som dess relationer till omvärlden. Därför är den nordiska agendan hela tiden under proaktiv anpassning till de nya aktuella utvecklingstrenderna.
En revidering av Nordiska ministerrådets närområdessamarbete har därför hög prioritet. Som bäst pågår en nyformulering av riktlinjerna för Nordiska ministerrådets samarbete med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Den primära anledningen till denna nyvärdering beror på utvidgningen av Unionen. EU-samarbetet utgör under alla förhållanden en avgörande politisk referensram för det nordiska samarbetet, oberoende av om man ser på det interna samarbetet i Norden eller på samarbetet med Estland, Lettland och Litauen eller med nordvästra Ryssland och Kaliningrad.
Tilläggsinformation: sekretariatschef Karl Johan Krokfors, Sekretariatet för nordiskt samarbete, tel. 040 511 1650.
Inspelningen av Enestams tal: