Brexit och företag – med avtal

Under övergångsperioden följer Storbritannien EU:s lagstiftning och internationella avtal fullt ut. Storbritannien ingår med andra ord i den inre marknaden och tullunionen och följer EU:s handelsavtal som ett medlemsland. Landet deltar emellertid inte i EU:s beslutsfattande eller i de olika EU-institutionernas verksamhet.

Till utträdesavtalet har det fogats en gemensam politisk förklaring om de framtida förbindelserna. Den gäller bland annat varuhandeln, tjänstehandeln, investeringar, offentlig upphandling, immateriella rättigheter och jämbördiga konkurrensförutsättningar. 

Avsikten är att man under övergångsperioden ska förhandla om de framtida relationerna och att ett nytt avtal sedan ska träda i kraft, tidigast den 1 januari 2021. 

Fastän man skulle få till stånd ett ambitiöst avtal om handel och investeringar, kommer det inte att motsvara fördelarna på den inre marknaden. Det innebär att det oundvikligen uppstår nya hinder för handel och investeringar. Ett frihandelsavtal kan inte heller lösa alla problem. Företag gör till exempel klokt i att börja förbereda sig på att varor måste tullas i framtiden. Man kan emellertid avtala om lättare tullningsförfaranden eller lägre tullar. 

Eftersom förhandlingstiden är så kort finns det risk att man inte hinner avtala om alla frågor som rör handel och investeringar före utgången av 2020. Då kan vissa sektorer hamna i en situation med utträde utan avtal. 

Vi informerar närmare om den framtida relationen när förhandlingarna framskrider. 

Till utrikesministeriets uppgifter hör bland annat att bereda och genomföra EU:s handelspolitik, att främja internationell handel och ekonomiska relationer och att erbjuda myndighetsservice till stöd för exportfrämjande och investeringar utomlands.