Aktuellt

Anna-Kaisa Itkonen är hemvan i Europakommissionens Berlaymontbyggnad. Innan hon började med sitt nuvarande jobb som informatör var hon pressekreterare vid kommissionen och medlem i Finlands före detta kommissionär Olli Rehns kabinett.

Myter är seglivade. En av de mest hårdnackade är den att finländare skulle ha något slags medfödd egenskap som hindrar oss från att göra karriär i EU. Vi är ju så tysta och anspråkslösa till vår natur, pratar bara då vi har någonting på hjärtat och förringar hellre våra kunskaper än ertappas med att skryta. Med vårt lynne som orsak förbereder vi också försvarstal om vi skulle misslyckas: duger jag inte som jag är så får det vara – jag tänker inte göra mig till för någon där i Europa.

I EU förhandlar man som bäst om att förnya den över tio år gamla lagstiftningen om flygpassagerares rättigheter. Om inte förr så avslöjade den isländska askmolnskrisen bristerna i lagstiftningen, men det är inte lätt att hitta lösningar som gör alla parter nöjda.

Kustbevakningarnas samarbete fick nya krafter vid årets början när en byrå med en handfull anställda började koordinera arbetet. Det är Finlands gränsbevakningsväsende som står för inrättandet av byrån eftersom det i höstas blev Finlands tur att vara ordförande för forumet.

Europeiska kommissionen publicerade den 25 februari 2015 ett meddelande som handlar om en europeisk energiunion. I praktiken är det fråga om EU:s nya europeiska strategi för energitrygghet, där kommissionen drar upp riktlinjer för sitt kommande arbete och bedömer inom vilka områden av energipolitik som behövs fler åtgärder på gemenskapsnivån.

Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR fanns det i slutet av år 2013 över 51 miljoner människor som varit tvungna att fly från sina hem. Så här många människor har inte varit i rörelse sedan andra världskrigets tid. Största delen av dem förflyttar sig inom det egna landets gränser. Flyktingarna som tvingats överge sitt fosterland eller sitt hemland var ungefär 17 miljoner till antalet.

Konflikten i Ukraina, som redan har pågått i över ett år, innebär krig både med vapen och med ord. I EU-länderna har man med oro följt med den tilltagande propagandan som Ryssland tar till för att få medhåll. Det ryska budskapet tycks gå hem hos de egna medborgarna, men i det övriga Europa har mottagandet inte varit lika nådigt.

EU håller på med omorientering. Man försöker balansera sin image, som starkt förknippas med skärpt ekonomisk disciplin och effektivare inre marknad, med mjukare, socialpolitiska prioriteringar.

Efter terrordådet i Paris har det talats mycket om flygpassageraruppgifter i offentligheten, personliga uppgifter som man kräver att ska användas i EU för att få stopp på problemet med utländska kombattanter. Passagerarinformationssystemet PNR (Passenger Name Record) har kommit att bli en symbol i sammanhanget och har fått axla en mycket tung börda. PNR har inga andra möjligheter än att lyckas.

Republikens president Sauli Niinistö besöker Bryssel den 21–22 januari. Där träffar han ledare för Europeiska unionens institutioner. På programmet står möten med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europaparlamentets talman Martin Schulz.