Styrka genom enighet – Irland tar över EU:s ordförandeskap

Irland övertar det halvårsvisa ordförandeskapet i Europeiska unionens råd den 1 juli. Under det sex månader långa ordförandeskapet fortsätter EU bland annat arbetet med den kommande fleråriga budgetramen samt unionens utvidgning. Stödet till Ukraina samt unionens säkerhet och konkurrenskraft kommer fortsatt att vara centrala prioriteringar på agendan.

På bilden: Irlands premiärminister Micheál Martin och Europeiska rådets ordförande António Costa. Foto: EU.

Irlands ordförandeskap präglas av mottot ”Strength with Unity”, det vill säga ”Styrka genom enighet”. De tre centrala pelarna för Irlands mandatperiod är gemensamma värderingar, säkerhet och konkurrenskraft.

Finland ser fram emot ett nära samarbete med Irland under perioden. Länderna delar likasinnade uppfattningar i många frågor, såsom säkerhetspolitiska frågor och betydelsen av jämlika och effektiva inre marknader som grund för EU:s konkurrenskraft. Även rättsstatsprincipen och unionens utvidgning hör till de mål som är viktiga för båda länderna.

Gemensamma värderingar som grund för allt

EU:s gemensamma värderingar får en mycket central roll under detta ordförandeskap, eftersom de utgör grunden för periodens övriga prioriteringar. Värden som frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna bygger på artikel 2 i Europeiska unionens fördrag.

Enligt Irland gör dessa värderingar Europa till en god plats att leva och arbeta i, främjar säkerheten och stärker Europas konkurrenskraft. De utgör också långvariga prioriteringar i Irlands EU-politik.

Dessa gemensamma värderingar återspeglas även i Irlands utrikes- och säkerhetspolitiska mål. Landet betonar stödet till Ukraina på det politiska, ekonomiska och militära planet. Under ordförandeskapet kommer man dessutom att lyfta fram arbetet för fred och säkerhet i Mellanöstern.

Irland eftersträvar en gemensam EU-linje för en tvåstatslösning i den israelisk-palestinska konflikten och stöder EU:s insatser för fred, säkerhet och stabilitet i Libanon och Syrien samt i konflikterna i Gulfregionen.

Säkerhet och utvidgning går hand i hand

Säkerhet är den andra av Irlands tre pelare. Europas säkerhetsmiljö präglas fortfarande av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Utöver stödet till Ukraina är Irlands mål att fortsätta sätta press på Ryssland genom sanktioner och att främja en rättvis och hållbar fred.

I säkerhetsfrågorna framträder även EU:s utvidgning som en central fråga. Under sommaren är målet att föra medlemskapsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien framåt. Båda länderna har stor betydelse ur ett europeiskt säkerhetsperspektiv. Utvidgningsprocessen fortsätter också med flera länder på västra Balkan.

Miljö-, hälso- och livsmedelssäkerhetsfrågor samt samarbetet mellan länderna för att bekämpa organiserad brottslighet kommer också att stå högt på dagordningen under den kommande perioden. Irland strävar dessutom efter att stärka relationerna med bland andra Storbritannien och USA.

Konkurrenskraft i en föränderlig värld

Den tredje pelaren i Irlands program är EU:s konkurrenskraft. I en föränderlig geopolitisk omvärld betonar Irland vikten av att stärka Europas konkurrenskraft och strategiska självständighet. Landet ser färdplanen ”Ett Europa, en marknad” (One Europe, One Market) som ett viktigt verktyg för att främja konkurrenskraften.

Irland har identifierat fem strategiska hörnstenar som ska vägleda arbetet. Genom en integrerad inre marknad (EU Single Market) vill landet undanröja handelshinder, vidareutveckla den inre marknaden, främja den digitala omställningen och säkerställa lika konkurrensvillkor för alla europeiska företag.

De fyra övriga hörnstenarna fokuserar på förenkling av regelverket, stöd för fri och öppen handel, energifrågor samt digitalisering.

Fokus även på den framtida budgetramen

Utöver dessa tre pelare kommer Irlands ordförandeskap att sträva efter att nå en överenskommelse om finansieringen av den kommande fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034. Irland siktar på att nå lösningar under sin mandatperiod före utgången av 2026, vilket skulle ge tillräckligt med tid för att förbereda nästa programperiod innan den inleds i början av 2028.

Den fleråriga budgetramen fastställer unionens långsiktiga inkomster, utgifter och prioriteringar. Därför är arbetet med budgetramen en av de viktigaste EU-processerna under de kommande åren.

Lue lisää: