Enkät: I utvecklingssamarbetet vill finländarna satsa på utbildning
Finländarnas åsikter om utvecklingssamarbete har blivit positivare än tidigare. Nästan en fjärdedel skulle öka anslagen för utvecklingsbistånd.
Nästan var fjärde finländare (23 procent) skulle öka anslagen för utvecklingssamarbete, när andelen för ett år sedan var 16 procent. På motsvarande sätt har andelen av dem som anser att anslagen för utvecklingssamarbete borde skäras ned minskat på ett år från 20 procent till 14 procent.
Siffrorna framgår av den enkät som utrikesministeriet låtit utföra hos Taloustutkimus, där man utredde finländarnas åsikter om utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik.
Utvecklingsminister Heidi Hautala påminde vid presskonferensen som hölls på tisdagen att Finland har förbundit sig vid Europeiska unionens beslut att anvisa 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete före år 2015. Enkäten påvisar att finländarna stöder detta mål: siffran motsvarar den allmännaste uppfattningen om en lämplig nivå för anslagen för utvecklingssamarbete.
Hautala konstaterade att fastän målet inte antecknats i regeringsprogrammet, kan man sträva mot det. ”Det är inte fråga om att ge upp. Målen är oförändrade.” Minister Hautala gläder sig att regeringsprogrammets prioriteter syns i enkätens resultat. Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter som motiv för utvecklingssamarbete har nästan fördubblat sitt understöd i jämförelse med resultaten från enkäten i fjol.
Allt fler medborgare anser således att förstärkning av demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer är eftersträvansvärt och till och med möjligt genom utvecklingssamarbetets medel.
Hautala påminner att utvecklingspolitiken är en del av den omfattande utrikes- och säkerhetspolitiken.
”Fastän utrikeshandels- och utvecklingsministrarnas portföljer i denna regering innehas av olika personer, hoppas jag att vi kan arbeta tillsammans”, sade hon.
Utvecklingssamarbete ökar säkerheten
När allmänheten tillfrågades om motiv för utvecklingssamarbete, fanns det i svaren en intressant förändring i jämförelse med förra året. Utöver en moralisk skyldighet och strävan efter avskaffande av fattigdom fick den orsak som kom på tredje plats ”förbättrande av levnadsförhållandena för människorna i utvecklingsländer och därigenom förebyggande av illegal invandring” dubbelt större understöd än förra året.
En del av medborgarna vill alltså att utvecklingssamarbetet ska vara ett sätt att hjälpa människor ”i sina egna hemländer” för att stävja strömmen av invandrare och för att hålla fattigdomen utanför våra egna landsgränser.
Detta resultat kan också vara ett tecken på att allmänhetens kännedom om invandring och dess betydelse har ökat. Minister Hautala påminde att illegal invandring och flyktingar ofta ses som större hot än vad de i verkligheten är.
”Till exempel de som flytt från Libyen har inte kommit till Europa utan har närmast flyttat sig till Tunisien och Egypten.”
Nästan alla finländare tror att utvecklingssamarbete ökar säkerheten. Nästan alla finländare anser också att humanitärt bistånd är viktigt.
Utbildning utgör kärnan i utvecklingssamarbetet
Finländarna är som bekant stolta och medvetna om sin utbildning och om betydelsen för samhällsutvecklingen av ökningen av den allmänna kunskapsnivån. Det är alltså inte överraskande att utbildning ses om det delområde som Finland också i sitt utvecklingssamarbete borde satsa mest på.
Det nya regeringsprogrammet betonar vikten av utbildning som prioritet i utvecklingspolitiken, i synnerhet möjliggörande av ett människovärdigt liv för den snabbt växande ungdomen i utvecklingsländerna.
Frågor huruvida biståndet når fram och om resultat uppnås intresserar allmänheten varje år. Man misstänker att utvecklingsbiståndet inte når målgrupperna eller att mottagarlandets svaga förvaltning hindrar ett lyckat samarbete och uppnående av resultat. Dessa frågor dryftas ständigt av de sakkunniga som idkar utvecklingssamarbete eller forskar i den.
Man strävar efter att främja resultaten från och effektiviteten av Finlands utvecklingssamarbete på många sätt och genom att ta lärdom av tidigare erfarenheter. Regeringen har åtagit sig att avge en redogörelse om utvecklingspolitikens effektivitet och följdriktighet.
Enkätens resultat tyder på att utvecklingssamarbete fortfarande har det finska folkets breda stöd.
- Läs hela forskningsrapporten: Gallup om utvecklingssamarbetet 2011 – forskningsrapport (Öppnar nytt fönster) (på finska)
- Webbutsändning av presskonferensen(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)