En oberoende reflektionsgrupp dryftar EU:s framtid
Europeiska rådet, som sammanträdde den 14 december i Bryssel, beslutade inrätta en oberoende reflektionsgrupp för att dryfta Europeiska unionens framtid. Spaniens förre premiärminister Felipe Gonzalez valdes till ordförande. Till gruppens vice ordförande valdes Jorma Ollilla, styrelseordförande i Shell och Nokia samt Lettlands förra president Vaira Vike-Freiberga. Gruppens medlemmar utses senare.
Gruppens uppgift är att definiera de centrala utmaningar på lång sikt som unionen kommer att stå inför, och att analysera hur dessa kan hanteras. Till de frågor som gruppen kommer att behandla hör t.ex. hur man ska förstärka EU:s konkurrenskraft, hållbar utveckling, energifrågor och klimatskydd, migration och kampen mot internationell brottslighet och terrorism. Gruppen bör ägna särskild uppmärksamhet åt hur man bättre ska nå ut till medborgarna och tillgodose deras förväntningar och behov. Gruppen ska avsluta sitt arbete före Europeiska rådets möte i juni 2010. Finland anser att gruppen utgör en bra metod att dryfta EU:s utmaningar och möjligheter på ett nytt sätt.
Vid en lunchdiskussion som behandlade Kosovo konstaterade stats- och regeringscheferna att EU bereder sig för en civil krishanteringsinsats vars syfte är att bistå i utvecklandet av Kosovos egna strukturer. Stats- och regeringscheferna och utrikesministrarna avtalade också om ett klarare europeiskt perspektiv i Serbien.
Europeiska rådet antog en separat förklaring om globaliseringen, som redogör för unionens metoder att svara på de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. EU strävar efter att vara en aktiv aktör i globaliseringsfrågor som strävar efter att effektivisera sin inre verksamhet, såsom den inre marknaden, för att stärka de yttre förbindelserna. Stabila finansieringsmarknader, kampen mot klimatförändringen, en stabil frihandel, en konsekvent biståndspolitik och ansvaret för global säkerhet och stabilitet är centrala frågor när det gäller att svara på de utmaningar globaliseringen ställer.
I fråga om en övergripande migrationspolitik betonade stats- och regeringscheferna samarbetet både inom EU och i förhållande till tredjeländer. Man behandlade också kampen mot olaglig invandring, integrationen av invandrare och förhållandet mellan invandring och Lissabonstrategin. Stats- och regeringscheferna uppmanade också att påskynda upprättandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem.
Europeiska rådet välkomnade utvidgningen av Schengenområdet. Avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna förverkligar en av huvudprinciperna och målen för den europeiska integrationen – nämligen fri rörlighet för personer.
Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en EU-strategi för Östersjöområdet senast i juni 2009. Finland är tillfreds med att man i slutsatserna, i samband med Östersjöstrategin, också hänvisar till den nordliga dimensionen, för att på detta sätt få med den yttre dimensionen för Östersjösamarbetet, särskilt Ryssland.
Stats- och regeringscheferna ansåg det nödvändigt att utveckla havspolitiken och konstaterade att man genom en samordnad havspolitik också stöder konkurrenskraften och målen för klimat- och energipolitiken.
Den höge representanten för utrikes- och säkerhetspolitiken kommer att undersöka genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin och eventuella kompletterande åtgärder.
Europeiska rådet välkomnade det samförstånd som stats- och regeringscheferna nådde om Lissabonstrategin i oktober, undertecknandet av Lissabonfördraget torsdagen den 13 december samt proklamationen av stadgan om de grundläggande rättigheterna. Medlemsländerna uppmanades till ett snabbt avslutande av ratifikationsprocessen.
Meddelande från statsrådets kansli(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)