Finländska elever i topp i PISA 2006

Finländska skolelever ligger i topp när det gäller kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. I naturvetenskap och matematik är de bäst bland OECD-länderna, i läsförståelse kommer de på andra plats.

I PISA 2006 stod kunskaper i naturvetenskap i centrum.

Finländska ungdomar bäst i världen i naturvetenskap

Finlands resultat i PISA 2006 är signifikant bättre än något annat lands. Poängtalet är också det högsta som någonsin uppnåtts i en PISA-undersökning.

Elevernas kunskaper ligger på en hög nivå på samtliga områden inom naturvetenskapen. Allra bäst klarar de finländska eleverna av att använda naturvetenskapligt bevismaterial. Skillnaderna mellan könen i naturvetenskapliga kunskaper är inte lika stor som tidigare.

Kunskaperna kännetecknas av en jämn nivå. Andelen svaga elever är liten i Finland jämfört med andra OECD-länder. Skillnaderna mellan skolorna är den minsta om man ser till alla deltagande länder.

Naturvetenskap värdesätts

Eleverna värdesätter naturvetenskap, eftersom framstegen inom naturvetenskap och teknik förbättrar levnadsförhållandena för människorna och hjälper oss att förstå världen omkring oss. De finländska eleverna är också mer positivt inställda till naturvetenskapliga studier än eleverna i OECD-länderna i genomsnitt.

Däremot är de finländska elevernas intresse för olika områden inom naturvetenskapen mindre än OECD-genomsnittet. Mindre intressanta ämnesområden var hur naturvetare planerar experiment, vad som krävs för naturvetenskapliga förklaringar, geologiska frågor och växters biologi.

Läsförståelsen fortfarande på toppnivå, små förändringar i kunskapen

Finland placerar sig i toppen också när det gäller läsförståelse. Läsförståelsen bland eleverna ligger i stort sett på samma nivå som i PISA 2000.

Det är fortfarande stora skillnader mellan flickors och pojkars läsförståelse i Finland. Flickorna läser bättre än pojkarna. Skillnaden är den näst största bland OECD-länderna.

Finländska ungdomar fortfarande i täten i matematik

De finländska ungdomarna är fortfarande i toppskiktet när det gäller kunskaper i matematik. Sedan 2003 har elevernas medeltal stigit. Pojkarna presterar fortfarande bättre än flickorna. Jämfört med föregående mätning ökade skillnaden ytterligare mellan finländska flickors och pojkars matematiska kunskaper. Bägge grupperna höjde dock sin prestationsnivå jämfört med föregående mätning.

PISA-undersökningen görs vart tredje år

Forskningsprogrammet PISA kartlägger med tre års mellanrum 15-åringarnas kunskaper och färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap. Den första delen av undersökningen (PISA 2000) fokuserade på läsning, den andra delen (PISA 2003) på matematik och PISA 2006 på naturvetenskap.

Med kunskaper i naturvetenskap avses elevernas förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden och i olika vardagssituationer. I undersökningen klarlades också elevernas föreställningar och attityder till naturvetenskapliga frågor och till vetenskapligt tänkande och slutledning. Vidare utreddes hur eleverna uppfattar sitt ansvar för en hållbar utveckling och sina möjligheter att påverka den.

I PISA utreds om 15-åringarna har de centrala kunskaper och färdigheter som behövs i det framtida samhället, i utvecklingen av arbetslivet och för ett gott liv. Syftet är inte i första hand att bedöma i vilken mån målen för den grundläggande utbildningens läroplan har uppnåtts och hur väl eleverna behärskar innehållet, utan att granska elevernas kunskaper och färdigheter i situationer som så långt som möjligt påminner om kunskapsbehoven i vardagen.

I PISA 2006 (Programme for International Student Assessment) deltog 144 finskspråkiga och 11 svenskspråkiga skolor. Samplet omfattade 5 265 elever. Av dessa besvarade 4 714 (90 %) provuppgifterna. Av eleverna var 4 413 finskspråkiga och 301 svenskspråkiga. Undersökningen genomfördes i Finland av Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet.

- - -

Mer information: