Endast bembölingar reser utan försäkring

När du råkar i nöd utomlands får du hjälp och råd av de finska beskickningarna. Men det lönar sig inte att vänta sig att utrikesministeriet ger pengar eller betalar räkningar, det hör inte till statens uppgifter. Ansvaret ligger hos den enskilde resenären och därför är det skäl att skaffa sig en reseförsäkring.

Foto: Kari Rissa När man reser i världen lönar det sig att hålla sitt sunda förnuft med sig. Foto: Kari Rissa

Klick, klick och sommarens utlandsresa är reserverad. Flyget och hotellet väljer man noggrant, men reseförsäkringen hoppar man över, eftersom det inte hände något under de tidigare resorna och pengarna behövs för att köpa presenter. Men tänk ifall ...

Mattis plånbok och pass försvinner i en restaurang i Phuket. Matti begär pengar och ett nytt pass av den finska beskickningen för att resan ska kunna fortsätta. Matti får ett nytt pass, men pengar får han inte. Däremot får Matti anvisningar av beskickningen om hur hans släktingar eller vänner kan sända honom pengar från Finland.

Maja får en sjukdomsattack på Teneriffa och man blir tvungen att sända henne med ambulansflyg till Finland. Maja har ingen reseförsäkring och hennes dotter i Finland har inte råd att betala flyget som kostar 50 000 euro. Den finska beskickningen går inte med på att betala flyget trots att dottern begär det. Däremot håller beskickningen aktivt kontakt med Majas dotter och ger henne information om alternativa möjligheter till betalningsarrangemang samt hjälper med att ordna flyget.

Polisen anhåller Ville i Dar es Salaam. Villes kompis ber ambassaden om hjälp, ifall de skulle få Ville frigiven. En representant från ambassaden besöker Ville, men beskickningen kan inte frige honom, betala borgen eller vara hans advokat. Ambassaden berättar åt Villes kompis hur han ska göra för att få en girering från Finland för borgen samt en lokal advokat och tolk.

De ovan beskrivna situationerna är fiktiva, men mycket möjliga för finländska turister. Varför betalar de finska beskickningarna inte resenärernas kostnader eller friger finländare från knipan, fastän nöden är stor? Hurdan hjälp erbjuder utrikesministeriet och beskickningarna resenärerna?

Dessa frågor besvarar ambassadrådet Teemu Turunen. Han leder utrikesministeriets kris- och stödteam som har i uppgift att sköta finländarnas ärenden så gott som möjligt när kriser drabbar världen.

Foto: Eero Kuosmanen Under krisen i Japan bodde Teemu Turunen (i mitten) i praktiken i utrikesministeriets situationsrum. Utöver Turunen satt beredskapschef Pasi Tuominen (till vänster) och minister Alexander Stubb (till höger) vid bordet och följde krisläget. Foto: Eero Kuosmanen

Skattebetalarna betalar inte dina räkningar

Förväntningarna gentemot de tjänster som den finska staten erbjuder har ökat under de senaste åren. Många antar att staten i nödsituationer betalar resenärens sjukhus-, hotell- eller flygräkningar. Enligt lagen betalar staten dock inte kostnader för finländska turister, eftersom ansvaret endast ligger hos resenärerna.

"Det skulle inte vara rättvist att finländska skattebetalare blev tvungna att betala sådana människors kostnader, som inte har tagit reseförsäkring", konstaterar Teemu Turunen.

De finska beskickningarnas uppgift är att bistå och ge råd till nödställda finländare. De är inga handlånekassor eller betalare av räkningar.

Resenärerna ska utomlands iaktta lokala lagar och myndighetspåbud. Ställningen som utlänning medför inga privilegier och därför kan den finska staten inte frige anhållna eller fängslade finländare utomlands.

Enligt Turunen lönar det sig i nödsituationer absolut att kontakta den finska beskickningen, t.ex. ambassaden, konsulatet eller honorärkonsulatet. De känner till landets sed och vet hur man ska gå till väga i problemsituationer.

I praktiken kan beskickningarna t.ex. ge råd om gireringar, kontakta den nödställdes anhöriga, arbetsgivare samt försäkringsbolag, bevilja ett pass för hemresan, vara i kontakt med myndigheterna och hjälpa med att skaffa en advokat, rättshjälp och tolk.

Foto: Eero Kuosmanen Till skillnad från andra utställare strävar utrikesministeriet under den årliga Resemässan efter att minska antalet kunder. På fotot stämningar från mässan i år. Foto: Eero Kuosmanen

Ta en reseförsäkring och läs resemeddelandet

Finländarna åker årligen på 6,5 miljoner fritidsresor. En stor del av resorna riktar sig till länderna kring Medelhavet och till Thailand, därför är det också där som finländare oftast ges hjälp. Under det senaste decenniet har de konsulära uppgifterna fördubblats.

En tredjedel reser utan försäkring. Enligt Turunen är finländarna ibland våghalsiga när de ger sig iväg till och med så långt som till Afrika eller Sydamerika utan någon som helst reseförsäkring.

Det är alltid möjligt att något händer. Enligt statistiken dör en finländare varje dag utomlands, en hamnar på sjukhus och fem faller offer för brott.

"Resenärernas nödsituationer kan vara verkligt svåra både psykiskt och ekonomiskt, om det inte finns någon försäkring. Släktingar kan bli tvungna att ta t.o.m. stora banklån för att kunna hjälpa en anhörig eller få honom eller henne tillbaka till Finland."

Därför poängterar Turunen vikten av att de som åker på resa tar en reseförsäkring, läser utrikesministeriets resemeddelande och gör en reseanmälan till ministeriet.

I resemeddelandena får man praktiska och konkreta anvisningar gällande mållandet. Reseanmälningarna åter hjälper utrikesministeriet att ta hand om finländarna i kris- och olyckssituationer.

Före avresan

  •  ta en reseförsäkring
  • läs resemeddelandet
  • gör en reseanmälan till utrikesministeriet

I synnerhet ryggsäcksresenärer och självständiga resenärer har enligt Turunen anledning att hålla familjen och utrikesministeriet uppdaterade om reseplanerna, eftersom de inte har det skydd som gäller paketresor att falla tillbaka på.

EU-samarbetet i kriser blir intensivare

Efter tsunamin i Sydostasien har man vid ministeriet gjort betydande förbättringar för krissituationer. Nuförtiden fungerar utrikesministeriets jour dygnet runt, ett konsulärt utryckningsteam finns i beredskap dygnet runt och vid beskickningarna övar man potentiella krissituationer regelbundet.

Samarbetet har också intensifierats mellan EU-länderna bl.a. i fråga om informationsutbyte och evakueringar.

"Om det i ett land inte finns någon finsk beskickning, kan en finländare i en nödsituation kontakta andra nordiska länders eller EU-länders beskickningar, tillägger Turunen.

Han förutspår att de sociala mediernas roll i krissituationer i framtiden ytterligare kommer att framhävas. Detta sågs redan i Japans jordbävning.