Historisk enighet: EU förbjuder stegvis import av rysk gas och stärker sitt energioberoende
Europaparlamentet och rådet uppnådde den 3 december ett preliminärt avtal om en förordning som stegvis förbjuder import av rysk naturgas till EU. Avtalet är en central del av färdplanen REPowerEU, vars mål är att upphäva beroendet av rysk energi och stärka Europas självförsörjning på energiområdet.
Man beslöt att tidigarelägga tidtabellen för importförbudet jämfört med den ursprungliga planen. Förbuden införs stegvis så att de börjar med anskaffningar på spot-marknaden och slutligen sträcker sig till alla gällande långsiktiga avtal. Ett fullständigt förbud mot import av LNG från Ryssland träder i kraft den 1 januari 2027 och importen av gas i rörledning upphör helt senast den 1 november 2027.
Förordningen introducerar ett förfarande med förhandstillstånd, vilket syftar till att säkerställa att importförbudet förverkligas i praktiken. Samtidigt förpliktas medlemsländerna att utarbeta egna planer för en mångsidigare gasanskaffning och rapportera om eventuella avtal med anknytning till rysk gas eller olja. Kommissionen har också för avsikt att presentera ett separat förslag om utfasning av importen av rysk olja före slutet av 2027.
Miljö- och klimatminister Sari Multala betraktar överenskommelsen som ett viktigt steg framåt:
”Jag är mycket nöjd med det förhandlingsresultat som nu har uppnåtts. Vi är ännu närmare en punkt där EU permanent avslutar importen av gas i rörledning och flytande naturgas från Ryssland. Det är mycket motiverat att tidigarelägga importförbudet. På så sätt bryter vi slutgiltigt handelsförbindelsen till en opålitlig gasleverantör, samtidigt som vi på ett bestående sätt stärker Europas energitrygghet och självförsörjning.”
Förordningen innehåller dessutom bestämmelser om påföljder vid brott mot importförbudet samt en möjlighet att tillfälligt avbryta tillämpningen av förordningen om energiförsörjningen skulle äventyras. Kommissionen utvärderar förordningens funktionalitet ett år efter ikraftträdandet.
Härnäst går överenskommelsen vidare till formellt godkännande av Europaparlamentets plenarsammanträde och rådet. Målet är att förordningen ska träda i kraft ännu under 2025.