Europeiska rådet nådde överenskommelse om innehållet i EU:s grundfördragsreform

Europeiska rådet nådde en överenskommelse om reformen av EU:s grundfördrag. Europeiska rådets medlemsländer beslutade sammankalla en regeringskonferens (IGC), som utgående från det samförstånd som nu uppnåtts dryftar detaljerna i fördragsreformen.

Stats- och regeringscheferna kom överens om att de centrala reformer som man förhandlade fram vid regeringskonferensen år 2004 förverkligas genom att fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) ändras. EG-fördraget kommer att kallas fördraget om unionens funktionssätt.

Halonen_Vanhanen_Kanerva_Eurooppa-neuvostossa_kesä07 President Tarja Halonen, statsminister Matti Vanhanen och utrikesminister Ilkka Kanerva i Europeiska rådet - bilden: Statsrådets kansli

Man kom överens om att i huvuddrag bibehålla de reformer om vilka man kom överens vid regeringskonferensen år 2004 och som gäller EU:s institutioner, bl.a. rådets nya omröstningsregler, ändring av kommissionens sammansättning, inrättande av en ny befattning för en permanent ordförande för Europeiska rådet och nya principer för Europaparlamentets sammansättning.

Titeln för unionens utrikesminister ändrades till EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Införandet av rådets nya omröstningsregler fr.o.m. år 2009 sköts upp till år 2014. Dessutom har medlemsländerna rätt att under en övergångsperiod fram till våren 2017 begära att de nuvarande reglerna tillämpas.

Fördragsreformen kommer att göra EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande. Stadgan om de grundläggande rättigheterna antogs år 2000 som en politisk deklaration. Stadgan innehåller de rättigheter, som unionen och dess medlemsstater skall respektera då de tillämpar unionsrätten. Storbritannien gavs möjlighet att avstå från stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan om de grundläggande rättigheterna tillämpas således inte på de nationella myndigheternas verksamhet i Storbritannien.

I syfte att förbättra effektiviteten och konsekvensen i unionens verksamhet kommer fördragsreformen dessutom att innehålla reformer av unionens inre politiker. I fråga om nya politikområden kommer beslutsfattandet att ske med kvalificerad majoritet i motsats till nuvarande beslutsfattande med enhälliga beslut av rådet. De mest betydande ändringarna hänför sig till unionens rättsliga och inrikes frågor.

Regeringskonferensen sammankallas under Portugals ordförandeskap, som inleds den 1 juli. Avsikten är att slutföra förhandlingarna så snart som möjligt men senast före utgången av året. När förhandlingarna i regeringskonferensen slutförts undertecknas fördraget, varefter samtliga medlemsländer skall ratificera det före fördraget träder i kraft. Målet är att fördragsreformen träder i kraft före Europarlamentsvalet i juni 2009.

I Europeiska rådets slutsatser ingår dessutom samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor, ekonomiska och sociala frågor och miljöfrågor samt aktuella frågor om de yttre förbindelserna, bl.a. den europeiska grannskapspolitiken, unionens strategi när det gäller Centralasien samt relationerna mellan EU och Afrika.

I den officiella rådssammansättningen godkändes dessutom Cyperns och Maltas anslutning till euroområdet den 1 januari 2008.

Meddelande från Statsrådets kansli(Länk till en annan webbplats.)