Europeiska rådet: Försvaret stärks, Ukraina får stöd, hjälp behövs i Gaza

EU-ländernas ledare träffades i slutet av juni för att dra upp riktlinjer för unionens säkerhets- och utrikespolitiska riktning i ett allt spändare världsläge. Under mötet betonades både ett snabbt stärkande av försvarskapaciteten och fortsatt mångsidigt stöd till Ukraina. Kriserna i Mellanöstern, kärnhotet i Iran och EU:s globala relationer lyftes också starkt fram i diskussionerna.

 

Under Europeiska rådets möte den 26 juni kom EU:s statsledare överens om fortsatt mångsidigt stöd till Ukraina samt om att påskynda utvecklingen av Europas försvar. Stärkandet av EU:s försvar betraktades som ett oundvikligt svar på de ökande hoten.

”Det är uttryckligen på grund av hotet från Ryssland som vi höjer vår försvarskapacitet. Nu är det EU:s tur att med alla medel stöda medlemsländerna att uppnå målet. Europa måste på några år bli tillräckligt starkt för att försvara sig”, konstaterade statsminister Petteri Orpo, som representerade Finland.

EU upprepade sitt åtagande att öka sin försvarsberedskap avsevärt under de kommande fem åren. De linjedragningar som gjordes under Natos möte i Haag, vilket ordnades samma vecka, ger ytterligare fart åt detta arbete.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog i diskussionen via videoförbindelse. Ledarna underströk att stödet till Ukraina kommer att fortsätta ekonomiskt, politiskt och militärt. Statsminister Orpo påminde om att vi inte får glömma Ukraina:

”Ryssland för krig på den europeiska kontinenten. Därför är det nödvändigt att fortsätta att stöda Ukraina på alla nivåer. Dessutom måste vi genuint främja Ukrainas anslutning till EU.”
 

Europeiska rådet: Hjälpen måste nå fram till Gaza – det ökade våldet på Västbanken är också oroväckande

Situationen i Mellanöstern, särskilt i Gaza och på Västbanken, var ett centralt samtalsämne under mötet. EU uttryckte djup oro över lidandet bland civila i Gaza och krävde ett omedelbart humanitärt eldupphör och obehindrad passage för hjälp till området.

– Kriget och civilbefolkningens lidande måste upphöra. Israel ska säkerställa att humanitärt bistånd obehindrat kan komma in i Gaza i enlighet med internationell humanitär rätt, konstaterade statsminister Petteri Orpo.

EU fördömde Hamas attacker och krävde att gisslan befrias, men betonade också Israels skyldighet att agera proportionellt och inom ramarna för internationell rätt. Det ökade våldet på Västbanken och tvångsförflyttningarna av palestinsk civilbefolkning väckte oro.

Europeiska rådet uppmanar Israel att avsluta blockaden av Gaza, tillåta humanitärt bistånd och säkerställa biståndsorganisationerna obehindrade verksamhet. Rådet påminner om att EU kan överväga fortsatta åtgärder i anslutning till avtalen mellan Israel och EU baserat på hur situationen utvecklar sig.

Dessutom kräver EU restriktioner både mot extremistiska israeliska bosättare på Västbanken och mot Hamas för att stävja en tillspetsning av situationen.

 

EU: Iran får inte skaffa kärnvapen

EU-ledarna välkomnade att fientligheterna har upphört och underströk betydelsen av internationell rätt, återhållsamhet och ansvar för att lugna ner situationen mellan Iran och Israel.

De förband sig till att fortsätta de diplomatiska ansträngningarna för att minska spänningarna och hitta en hållbar lösning på Irans kärnvapenprogram. EU betonar fortsättningsvis att Iran inte under några omständigheter får tillåtas skaffa kärnvapen och kräver att Iran uppfyller sina skyldigheter enligt icke-spridningsfördraget. Unionens humanitära bistånd till palestinierna fortsätter.

 

EU:s globala relationer och konkurrenskraft på tapeten

Under mötet behandlades i stor utsträckning EU:s relationer till den övriga världen, pågående handelsförhandlingar och stärkande av unionens konkurrenskraft. Statsminister Petteri Orpo betonade särskilt vikten av ett snabbt genomförande av strategin för den inre marknaden.

”Vi måste koncentrera oss på att undanröja hinder för den inre marknaden och förenkla onödig reglering.”

Orpo uttryckte också sitt stöd till de handlingsförhandlingar EU för och betonade unionens beredskap att försvara sina intressen:

”Förhandlingarna om handelsavtal måste fortsätta. Samtidigt måste EU ha beredskap att snabbt försvara sina egna intressen om avtal inte kan ingås.”

Under mötet diskuterades dessutom hybridpåverkan, den inre säkerheten och beredskapen för hybridhot. Andra centrala teman var migration, vägen mot EU i länderna i Västra Balkan samt stödet till Moldavien. Ledarna befäste sin gemensamma vision om att göra EU till en geopolitiskt starkare, enhetligare och mer handlingskraftig internationell aktör.