De nordiska utvecklingsministrarna: Den gemensamma stämman måste stärkas
De nordiska utvecklingsministrarna som sammanträdde i Helsingfors på måndagen vill stärka sitt samarbete och de nordiska ländernas synlighet bl.a. i FN-organisationernas arbete. "Vi måste visa att vi har en stark samnordisk stämma", sade Danmarks utvecklingsminister Christian Friis Bach.
På dagordningen för mötet i Helsingfors fanns bl.a. samarbetet med FN-organisationerna, EU:s utvecklingspolitik och Danmarks EU-ordförandeskap samt det humanitära biståndet till Afrikas horn. Dessutom diskuterades uppföljningen av biståndseffektivitetsmötet i Busan och toppmötet i juni om hållbar utveckling Rio+20. Ministrarna diskuterade också FN:s milleniemål efter utgången av tidsfristen 2015.
"De nordiska länderna är en mycket stark aktör i världen när de talar med en gemensam stämma", sade också Sveriges utvecklingsminister Gunilla Carlsson.
Både i Sverige och i Norge pågår en livlig debatt om resultaten av det multilaterala biståndet på landsnivå. Sverige och Norge hör till FN:s största bidragsgivare. "Trots att det ofta är svårt att evaluera organisationernas resultat på fältnivån, måste verksamheten vara mer synlig och resultaten mätbara. Våra skattebetalare kräver att de får information om biståndets resultat och man vill allokera biståndet till sådana mål där man uppnår resultat", sade Norges utvecklingsminister Erik Solheim.
"Vi har skäl att analysera hur vi kunde intensifiera vårt samarbete i fråga om det multilaterala stödet", sammanfattade utvecklingsminister Heidi Hautala.
De mänskliga rättigheterna på EU:s dagordning
"Danmark ser EU:s utvecklingspolitik som ett instrument genom vilket man verkligen kan påverka och ändra samhällen", sade minister Bach då han presenterade målen för Danmarks ordförandeskapsperiod. "Som EU-ordförande betonar vi ett angreppssätt som tar utgångspunkten i de mänskliga rättigheterna, och det är viktigt också i vår egen utvecklingspolitik."
Danmark anser att budgetstöd är ett användbart instrument i EU:s utvecklingspolitik. Många EU-länder har minskat finansieringen av allmänt budgetstöd, bl.a. Sverige överväger att avstå från det och övergå till enbart sektorbudgetstöd. Enligt utvecklingsminister Heidi Hautala är budgetstödet, använt på rätt sätt, ett gott medel för politisk dialog om de mänskliga rättigheterna och om god förvaltning med partnerskapsländerna.
"EU och dess medlemsländer är de klart största bidragsgivarna i världen. EU är utvecklingsbiståndets stormakt, vilket medlemsländerna borde vara stolta över. Detta känner man dåligt till, och EU-länderna borde lyfta fram det bättre i offentligheten", sade Norges utvecklingsminister Erik Solheim.
Med nordiska accentueringar till Rio
Avsikten är att också intensifiera det nordiska samarbetet i FN:s utvärderingskonferens om hållbar utveckling, Rio+20.
"Till Finlands tyngdpunktsområden i mötet hör vatten, särskilt vattenpartnerskap mellan den offentliga och privata sektorn. En annan viktig fråga för Finland är nya indikatorer för utveckling, genom vilka man vill mäta utveckling mer djupgående än bruttonationalinkomsten, berättade utvecklingsminister Heidi Hautala. Finland är i beråd att ordna ett sidoevenemang om vattenpartnerskap i samband med Riomötet, och minister Hautala bjöd också de övriga nordiska länderna att delta i evenemanget.
Danmarks utvecklingsminister Bach var hoppfull om att man i Rio kommer framåt i hållbar utveckling, särskilt när det gäller främjande av grön ekonomi. Energieffektivitet och förnybar energi är både i Danmark och i Norge starka tyngdpunkter i Riomötet. "Vi måste kunna främja grön ekonomi på ett sådant sätt att de fattiga länderna inte upplever att det är ett initiativ som bara drivs av de rika länderna", påpekade Norges utvecklingsminister Erik Solheim.
Sverige tänker också ta upp ekonomisk och social hållbarhet i Rio. "Man måste finna privat kapital till målsättningen för hållbar utveckling och den privata sektorn måste engageras", sade Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson.