Nya opinionsbildare och nya vindar i Kinas utrikespolitik
SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) har på beställning av utrikesministeriet gjort en undersökning om nya politiska aktörer i Kina. Undersökningen offentliggjordes på ministeriets informations- och kulturavdelning den 6 september. Vid presentationen behandlades faktorer utöver stats- och partimaskineriet som påverkar Kinas utrikespolitiska beslutsfattande och därmed Kinas yttre förbindelser. Understatssekreterare Jaakko Laajava inledde presentationen, åtföljd av SIPRI:s programdirektör Linda Jakobson och institutets direktör Bates Gill. Chefen för utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien Elina Kalkku avslutade med ett kommenterande inlägg.
Laajava höll ett inledningsanförande om undersökningen där han betonade att Kina blivit alltmer beroende av resten av världen i den globala världsekonomin. Kina är en betydande strategisk samarbets- och handelspartner för EU, och det är därför viktigt att veta mer om den kinesiska utrikespolitiken och faktorerna som styr den.
En av de svåraste uppgifterna är enligt Bates Gill att reda ut hur den kinesiska utrikespolitiken utformas och vem som påverkar den. För forskarna har det enligt Gill varit svårt att förstå det kinesiska utrikespolitiska beslutsfattandet. Under de senaste femton åren har Kina blivit politiskt mer heterogent, vilket ökar behovet att undersöka kinesiska utrikespolitiska opinionsbildare.
Beslutsprocessen i Kina är komplicerad för både västerländska forskare och kineserna själva; det är omöjligt att påvisa hur en viss faktor eller person påverkar den kinesiska utrikespolitiken. Det är dock möjligt att identifiera de grupper som strävar efter utrikespolitiskt inflytande. Det är viktigt att veta vad som driver dessa grupper.
En av de viktigaste delarna av undersökningen var personliga intervjuer där över sjuttio inflytelserika kineser öppet berättade om sina åsikter och tankar om politisk påverkan i dagens Kina. De intervjuade var såväl politiker, arméchefer och mediepersoner som experter på internationell politik. Undersökningen och intervjuerna fokuserade främst på tre teman: säkerhet, politiska frågor och globalt styre.
En viktig del av forskningsprojektet var även en verkstad som hölls i den finländska ambassadens lokaler i Peking den 23 oktober 2009. I verkstaden deltog utöver SIPRI:s forskare och UM:s representanter även framstående kinesiska och europeiska utrikespolitiska experter.
Nya opinionsbildare - nya vindar
Kinesiska beslutsfattare utsätts för ett enormt tryck att upprätthålla den ekonomiska tillväxten och samhällsordningen. Även i Kina bygger samhällsordningen på ekonomisk välfärd. Beslutsfattarna måste bevaka olika konkurrerande aktörer som har olika syften. För att beslutsfattandet ska vara smidigt och för att kommunistpartiet ska kunna bevara sin stabilitet och enighet är det viktigt för kinesiska beslutsfattare att olika opinionsbildare åtminstone officiellt ser ut att vara samstämmiga.
Det kinesiska samhället är mycket mer heterogent är till exempel för tio år sedan, men Kina är trots det fortfarande en auktoritär stat. Vanliga kineser har fått mer politiskt inflytande då Internet blivit vanligare. Även om kinesiska beslutsfattare mer än tidigare beaktar vanliga medborgares åsikter när det gäller den kinesiska utrikespolitiken försöker de ändå begränsa yttrandefriheten genom att kontrollera medier.
Vilka är då de nya inofficiella politiska opinionsbildarna i Kina? De är framför allt affärsmän, politiker inom lokala regeringar, inflytelserika mediepersoner, utländska forskare och nätmedborgare.
Utrikespolitikens tre nya trender
Tre nya trender präglar enligt Jakobson den kinesiska utrikespolitiken. I dagens Kina är makten fördelad på flera olika håll och auktoriteten är bruten. När nya grupper söker politiskt inflytande måste beslutsfattarna beakta allt fler grupper i sina beslut.
En annan trend är enligt Jakobson den allmänna opinionen att Kina borde vara mer aktivt när det gäller att trygga landets internationella intressen. Kineserna tror också att industriländerna ber Kina delta i internationella handelsavtal eftersom de strävar efter att begränsa den kinesiska ekonomiska tillväxten. Jakobson berättar att konspirationsteorin ofta dyker upp i samtal om den kinesiska tillväxten även om den inte nämns offentligt.
Även om en internationalisering av Kina anses oundviklig är åsikterna delade i fråga om hur mycket den ska prioriteras. Storbolag, nätanvändare, handelsministeriet och forskarsamhället skulle ha nytta av ett internationaliserat Kina, men det är också känt att internationaliseringen kommer att orsaka problem. Internationalisering medför också internationella lagar, som Kina förväntas följa allt noggrannare.
Kinas internationalisering har två sidor
Vad förväntar sig då Kina av västländerna och vad förväntas av Kina? För västländerna vore det viktigt att Kina förespråkade sanktioner mot Iran och Nordkorea, minskade miljöutsläpp och ingrep mer i frågor som rör mänskliga rättigheter. Kina vill däremot att västländerna ska sluta sälja vapen till Taiwan, erkänna Kinas intresse i Sydkinesiska havet och bryta de politiska förbindelserna med Dalai Lama.
Kalkku konstaterar i sin kommentar att västländerna önskar att Kina vid sidan om västvärlden ska axla mer ansvar i internationella frågor. Kinas egen prioritering är dock främst att trygga den ekonomiska tillväxten. Häri ligger ett gemensamt intresse: ”Ingen vill ha ett Kina som är instabilt eller ekonomiskt svagt.”
En inflytelserik utrikespolitisk roll medför även viktiga förpliktelser, såsom att stabilisera världsekonomin, värna om miljön och förbättra internationell säkerhet. Klimatförändringens och den ekonomiska krisens verkningar känner inga statsgränser.
För finländarna är det viktigt att hitta metoder för att uppmuntra Kina att förbättra de mänskliga rättigheterna. De europeiska samhällenas egen välfärd och framgång har baserat sig bland annat på respekt för de mänskliga rättigheterna. Det europeiska syftet är välmenande, men det är samtidigt viktigt att fundera över hur vi kan bidra till att främja de mänskliga rättigheterna.