Historia

Under den finska autonoma tiden grundades en tjänst för en finsk migranttolk vid det ryska generalkonsulatet i New York. Tjänsten grundades år 1882. Avsikten med migranttolken var att utöver emigranternas ärenden ta till vara de största finska exportörernas - producenterna av tjära och smör - intressen. Även om tjänsten var en del av den ryska utrikesförvaltningen, betalades lönen från Finland. Utöver i New York fanns motsvarande uppgifter enbart vid den ryska ambassaden i London.

​​​​​​​

Förenta staterna gav Finland diplomatiskt erkännande 7.5.1919, varefter man skickade Armas Herman Saastamoinen som Finlands första representant till Förenta staterna. Självständighetstidens första generalkonsuler utnämndes till London och New York på sommaren 1921. Utöver i New York upprättades senare även konsulat i Duluth och Seattle för att bistå generalkonsulatet med den stora arbetsbörda som emigranterna innebar. Under åren 1900-1929 flyttade ungefär 290 000 finländare till Förenta Staterna.

På 1930-talet rekryterade man en handelsattaché till generalkonsulatet. Man motiverade rekryteringen med New Yorks position som ett centrum för global handel.

Under vinterkriget strävade generalkonsulatet till att bistå Finland i landets krigsinsatser bland annat i frågor som gällde lån och krigsmateriel. Generalkonsulatet verksamhet avbröts år 1943 på begäran av värdlandet. Orsaken var Finlands ställning som bundsförvant med Tyskland. Två tjänstemän som arbetat i New York överfördes för att assistera vid Finlands ambassad i Washington. Finlands och Förenta Staternas diplomatiska förhållanden bröts helt år 1944, då även ambassadens arbete lades ned. Förenta Staterna förklarade dock aldrig krig mot Finland. Det föll nu på Sveriges lott att vaka över Finlands intressen.

Generalkonsulatet i New York öppnade på nytt sina dörrar efter kriget, i maj 1946. Före godkännandet av Paris avtalet framförde Förenta Staternas utrikesministerium, State Deparment, en önskan om att konsulatet inte skulle syssla med "propaganda".

Generalkonsulatet fick ansvar för den nygrundade världsorganisationen FN:s observatörsuppgifter fram till våren 1956, då Finland anslöt sig till FN och Finlands ständiga representation vid FN etablerades. Observatörsuppgifterna inbegrep att följa sessionerna samt förhandlingar med generalsekreteraren. Konsulatet strävade till att utreda hur verksamheten för den ständiga representationen skulle organiseras. Ansökan om medlemskapet i FN sköttes även via konsulatet.

Efter kriget ökade antalet kvarlåtenskapsärenden märkbart när de generationer av emigranter som utvandrat under tidigare decennier börjat åldras. Förmedlingen av arv till Finland ökade ända till 1970-talet.

År 1948 grundades på initiativ av dåvarande generalkonsuln föregångaren till handelskammaren ”liikemiesten lounaskerho” (affärsmännens lunchklubb), vilken verksamhet generalkonsulatet även understödde och bistod ekonomiskt. År 1953 ändrades namnet till Finnish American Trade Association, och senare till finsk-amerikanska handelskammaren (Finnish American Chamber of Commerce FACC) år 1958.

Finlands största insatts för att främja exporten under efterkrigsåren var den mobila industriutställning som förverkligades olympiaåret 1952, och med vilken man ville presentera finska produkter i USA.

I slutet av 1950-talet började Finland även mera systematiskt ta hjälp av kultur för att göra Finland mera känt. Sibelius’ jubileumsår 1966 var viktigt vid konsulatet: Leonard Bernstein ledde Sibelius’ jubileumskonsert i New York, och ett flertal finska konstnärer uppträdde på olika håll i USA.

Generalkonsulatets handelsverksamhet ökade likaså. Man strävade till att förbättra verksamhetsmöjligheterna för finska affärsmän, och man hjälpte dem även att utföra marknadsundersökningar. Under 1960-1970-talen försökte bland annat Marimekko, Vuokko och Aarikka komma in på marknaderna i USA.

Året 1976 var en annan milstolpe för konsulatet. Under Förenta Staternas firande av sitt 200-årsjubileum försökte även Finland på bred front presentera finsk kultur. Konsulatet var medarrangör för olika evenemang och bistod vid iordningsställande av olika utställningar, allt från smyckesutställningar till evenemang där ikonkonst förevisades.

På 1990-talet flyttades tyngdpunkten för den handelsrelaterade verksamheten till utrikeshandelsförbundet, när handelssekreterarna överflyttades från utrikesministeriet till att tjänstgöra vid förbundet. Senare ändrades förbundet till Finpro (nuvarande Business Finland). Generalkonsulatet deltog dock fortsättningsvis i exportbefrämjandet, efter sina resurser och i samarbete med Finpro. Tillsammans med Invest in Finland Bureau lockade man till Investeringar i Finland (Invest in Finland utgör numera en del av Business Finland).

På 2000-talet har generalkonsulatet i New York satsat stort på rådgivning till finska företag och hjälp för de finska företagen att komma in på marknaderna i USA. I New York finns några tiotal finska företag och intresset för staden ökar. New York lockar speciellt tech-företag och start up –företag inom olika branscher. Det finns ett stort utbud av finsk kultur i New York och intresset för Finland växer. Finland har ett bra rykte i Förenta Staterna, men kännedomen om Finland behöver dock ännu ökas.

Generalkonsulatets verksamhet fokuseras i dagens läge på att främja Finlands handelsekonomiska intressen, stärka finska kulturaktörers verksamhetsförutsättningar samt på att skapa en finlandsbild. Generalkonsulatet ansvarar även för konsulära och inresetjänster i New York och på annat håll inom sitt verksamhetsområde.

 

År 2019 firar Finland och USA 100 år av diplomatiska relationer. Man kan följa med jubileumsårets kampanj på sociala media via New York generalkonsulatets Facebook- och Instagram –konton.