Sydafrika: En demokrati i utveckling behöver informationsstöd
De parlamentariska biblioteken samlades nyligen i Kapstaden i Sydafrika. Bland pärlorna under mötet var den sydafrikanska riksdagsledamoten och författaren Jeremy Cronins inlägg.
I Sydafrika pågår nu parlamentets tredje session efter apartheid. Jeremy Cronin påminde om att det var först på 1990-talet som som den parlamentariska demokratin blev vanlig i Afrikas länder. De här staterna har ofta haft två enorma utmaningar på gång samtidigt: utvecklandet av demokratin och ett försök att finna lösningar på utveklingsländernas vanligaste problem som fattigdom, analfabetism och hälsovård.
Ombyggd lagstiftning och ökande komplexitet
För Sydafrikas demokratiska utveckling var den stora utmaningen under den första perioden att skapa en ny lagstiftningsram för landet, börjande från grundlagen. Under den första femårsperioden behandlades ett osedvanligt stort antal lagförslag – över 470 stycken med olika tillägg.
Cronin behandlade i sitt inlägg med oväntad öppenhet det nuvarande lagstiftningsarbetets problempunkter, som enligt honom bland annat är utvecklandet av beslutsfattarnas kunnande och av att fler skall få sina röster hörda. Mellan raderna ekade en längtan efter en informationsförmedling som samtidigt är neutral och för fram olika synpunkter.
Under resans gång har också beslutsfattandets karaktär förändrats. Cronin beskrev hur de saker som behandlas i lagstiftningsarbetet har bivit alltmer komplexa, hur beredningstiderna för lagförslagen har förlängts och hur tyngdpunkten har flyttat från de politiska beslutsfattarna till de beredande organen och till tjänstemännen. Allt som allt anåg han att det här leder till att allt eftersom frågorna blir allt mer komplexa ställer det högre krav på kunnandet hos såväl politiker som tjänstemän.
Informationsstöd för beredningen av lagstiftningen
Cronin betonade de utmaningar som gäller behandlingen av information och de nätverk som behövs. För honom räcker det inte med att man i parlamentet har tagit tag i saker genom att föra fram följderna av misslyckade beslut. Han saknar ännu mer stöd för informationen och en beredskap att överväga resultat redan då saker bereds. Den här rollen skulle han ge till stödfunktioner som hjälper parlamentet med omfattande informationsförmedlings- och forskningsservice.
Det är uttryckligen det här informationsstödet som typiskt handhas av parlamentens bibliotek, informations- och forskningsservice – lite olika på vilka beroende av arbetsfördelningen i olika länder. Cronin lokaliserade ändå väldigt väl en av de centrala utmaningarna för de parlamentariska biblioteken. Hur bygga upp en informationsservice som är objektiv, belyser olika synpunkter och som når användarna vid rätt tidpunkt?
I Finland har man utvecklat svar på lagstiftningens utmaningar bland annat genom projektet för informationsstöd för dem som förbereder författningar. I bakgrundsnätverket deltar statsrådets informationsservice och bibliotek samt riksdagens bibliotek.
Demokratins “tredje våg”
I Sydafrika har man klarat av att svara både på demokratins och den ekonomiska utvecklingens utmaningar rätt så bra. Landet har haft en årlig tillväxt av natinalinkomsten på omkring 6 procent och den har lyft landet till att bli ett av Afrikas mest blomstrande, trots de problem som kvarstår. Cronin vågar ändå som motvikt efterlysa en diskussion om målen för tillväxten och om verktyg och målsättningar där speciellt medborgarnas röst kunde höras bättre.
Det att en viss demokratis utveckling under femton år har lett en politiker till att sakna ett modernt mångpartisystem, medborgardiskussioner och informationsförmedlingsservice låter allt som allt bra. Bara att de här temorna lyfts fram tyder redan på det att tiden för att ta dessa steg kan vara inom synhåll. Cronin hänvisar också till en utveckling i stil med Sydafrikas som demokratins “tredje våg” i en global jämförelse.
De teman som Cronin för fram känns sist och slutligen inte så främmande. Också här behövs det mer medborgardiskussion. Och de utmaningar som såväl politiker, tjänstemän som medborgare står inför är allt mer komplexa, och det behövs tillräcklig bakgrundsinformation och en möjlighet att påverka saker under den rätta tiden av en behandling med många faser.
Päivikki Karhula
Skribenten är första informationsspecialist på riksdagens bibliotek. Hon deltog i IFLA:s (International Federation of Library Associations) konferens i augusti. Artiekln har tidigare publicerats i riksdagens bloggParlamenttikirjasto(Linkki toiselle web-sivustolle.).