Humanitär verksamhet

Genéve kallas ofta för världens humanitära huvudstad: i staden finns flera humanitära organisationers högkvarter eller distriktbyråer. Finlands ständiga representation upprätthåller kontakten med dessa organisationer och samordnar den finska regeringens humanitära bistånd till dessa organisationer. Förutom de internationella biståndsorganisationerna bedriver representationen intensivt samarbete med medlemmar ur andra i Genéve verksamma biståndssamfund, inklusive medborgarorganisationerna.

Samarbetet EU-medlemsländer emellan då det gäller humanitära frågor är intensivt: medlemsländerna sammanträder regelbundet för att diskutera humanitär hjälp och synpunkter på till exempel organisationernas verksamhet. Under humanitära organisationers sammanträden uttrycker oftast EU-ordförandelandet EU:s gemensamma ståndpunkt varefter medlemsländerna också kan framföra egna nationella synpunkter. Då det gäller humanitära frågor är EU-medlemsländernas synpunkter oftast tämligen likartade.

Eftersom de humanitära leverantörerna är många, framhåller de medarbetande länderna vikten av att samordna hjälpen så att organisationernas verksamhet vore möjligast effektiv och för att undvika dubbelt arbete. Som ett konkret exempel på samarbete kan nämnas de årliga sk. CAP (Cosolidated Appeal Process) -vädjanden, en strategi där FN-organ tillsammans presenterar följande års finansiella behov. CAP-processen har å sin del skärpt samarbetet och koherensen organisationer emellan. Då det gäller humanitärt bistånd poängterar Finland, förutom en effektivering av samordningen, också vikten av att bistå barn, kvinnor och mindrebemedlade, respekten av mänskliga rättigheter, utvecklingen av kapaciteten hos lokalbefolkningen samt vikten av hur regeringarna bidrar med uppmärksamhet för att bistå sina medborgare.

De humanitära organisationernas bistånd når årligen miljoner människor vilka har fallit offer för naturkatastrofer eller en väpnad kris eller konflikt på olika håll i världen. Den humanitära nödhjäpen når fram allra först: organisationernas syfte är nämligen att få fram nödhjälpen till de drabbade så fort som möjligt i händelse av en kris. Den humanitära nödhjälpen består av både livsmedel och förnödenheter i form av t.ex medicin, filtar, bensin och tält. Dessutom ingår undervisning, en ökad kunskap om minor samt iordningställandet av hälso-,vatten- och sanitetstjänster. Syftet med humanitär hjälp innebär också förebyggande av och förberedelse inför kriser.

Humanitär nödhjälp är ofta kortsiktig. Då det värsta är över, viker de humanitära leverantörerna undan och ersätts av en mer långsiktig utvecklinghjälp med tonvikt på återuppbyggnad och utveckling av området. Redan vid biståndsgivandet bör man stödja uppbyggandet av befolkningens kapacitet och se till att landets regering följer utvecklingen så att befolkningen klarar sig på egen hand efter krisen. Kriser, i synnerhet naturkatastrofer, är oftast oväntade och svåra att förutspå. Genom att utbilda biståndsarbetare kan man ändå förbereda sig inför dem.

Som en följd av kriser och katastrofer uppstår oftast stora människormassor i rörelse: befolkningen är tvungna att lämna sina hem genom att fly till lugnare trakter inom landet eller utomlands. Biståndsorganisationerna medverkar till att flyktingar integreras i nya förhållanden och omgivningar.

Länkar till humanitära organisationer med säte i Genéve:

För FN-organisationens del är flera FN-organ med tyngdpunkt på humanitärt bistånd och att hjälpa flyktingar verksamma i Genéve.