Språkfrågorna väckte diskussion i Vuokatti på Nordens dag
Finlands ordförandeskap och språkfrågor togs upp i Vuokatti på Nordens dag den 23 mars. Under seminariet som arrangerades i samarbete med Kajaanin ammattikorkeakoulu (yrkeshögskolan i Kajana) och Kainuun ammattiopisto (Kajanalands yrkesinstitut) sökte man svar på frågan ”Varför ska man läsa svenska i Kajanaland?”. Samtidigt startade en evenemangsserie under vilken Finlands ordförandeskap och det nordiska samarbetet presenteras i de olika landskapen i Finland under året.
Evenemanget som arrangerades av utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete och Europainformationen i teknologiparken Snowpolis samlade studerande och lärare från regionen för att diskutera språkets och kulturens roll samt höra om Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet år 2011.
Ensam bra, tillsammans bättre
De nordiska länderna bildar ett område där människorna kan röra sig fritt, leva jämlika och njuta av lika rättigheter. ”Det nordiska samarbetet har en stark grund. Vi är av samma åsikt om hurdant ett bra samhälle ska vara och hur vi vill leva i Norden, vilket inte nödvändigtvis är självklart till exempel i EU”, konstaterar Ville Andersson från sekretariatet för nordiskt samarbete.
De nordiska länderna är föregångare på många områden. Avtal om passfrihet mellan de nordiska länderna ingicks redan år 1957 och gemensamma regler finns till exempel om den samnordiska arbetsmarknaden eller socialskyddet. ”Guldåldern” för det nordiska samarbetet var emellertid på 1950–80-talen. Behövs det nordiska samarbetet fortfarande?
”Det gäller att fundera på vilka områden det lönar sig att samarbeta och på vilka områden vi uppnår så kallat nordiskt mervärde”, svarar Andersson och fortsätter att det regionala samarbetet har blivit allt viktigare under de senaste åren. ”För att vi ska kunna främja sådant som vi upplever vara viktigt och som alla har mest nytta av, krävs samarbete”, förklarar Andersson och tillägger att ”hantering av klimatförändringarna, huvudtemat under Finlands ordförandeskap, är ett bra exempel på detta.”
”Visst behöver man svenska också i Kajanaland”
Verkställande direktör Mikko Soininen från RTG Sales Oy efterlyste kunskaper i svenska för personer i kundtjänst och konstaterade att det enda hotet för kundtjänstkontor i Kajanaland är bristfälliga språkkunskaper. ”Tyvärr finns det inte tillräckligt många som kan svenska, norska och danska, vilket leder till att man förlorar uppdrag i västra Finland”, säger Soininen och konstaterar: ”Visst behöver man svenska också i Kajanaland.”
Om praktiska erfarenheter av nyttan av språkkunskaper berättade Sanna Reinikka från Kajana, proffs inom turism och ett levande exempel på att det lönar sig att kunna svenska. ”Jag började bara tala”, konstaterar Reinikka. ”När man har en grund för språket från skolan lär man sig i det praktiska arbetet. Jag har haft väldigt mycket nytta av svenskan. Jag har varit på olika håll i världen och i olika arbetsuppgifter”, sammanfattar Reinikka.
”Vår vision är att finskspråkiga ungdomar ska våga använda svenska i sitt vardagsliv”, säger programkoordinator Sonja Söderholm, som presenterar Svenska nu nätverket för lärarna under evenemanget. Inom ramen för programmet kan man på svenskalektionerna bland annat laga mat på svenska, sjunga rap med stöd av en svensk rapartist eller låna en äkta nordbo som berättar om sitt land på sitt språk till klassen.
Inom ramen för Svenska nu nätverket deltog i Vuokatti poeten Solja Krapu som redan i fyra år rest runt i finskspråkiga skolor och reciterat sina dikter på finska och svenska. Krapu som är född i Finland men har bott i Sverige sedan hon var 15 år berättar att finländska elever kan koncentrera sig och är villiga att lyssna. ”Jag förstod nästan allt, sade en elev till mig efter en föreställning”, konstaterar Krapu och reciterar ännu en dikt. Först halva dikten på finska och sedan hela på svenska.
Vad då för Nordens dag?
Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island undertecknade den 23 mars 1962 ett avtal om samarbete mellan länderna, det så kallade Helsingforsavtalet. Nordens dag firas för att uppmärksamma avtalet.
För medborgarna i de nordiska länderna är Helsingforsavtalet viktigt, eftersom det eftersträvar att slopa gränshinder mellan länderna och göra det lättare för nordiska medborgare att flytta till andra nordiska länder, och arbeta och studera där.
- Bilder från evenemanget: www.flickr.com/norden2011(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)
- Ordförandeskapssidorna: formin.finland.fi/norden2011(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)
- Svenska nu nätverket: www.svenskanu.fi (Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)
- Dikten "Jag behöver busschauffören" av Solja Krapu (avautuu uuteen ikkunaan)