Arktis och gränshinder väckte diskussion på Nordens dag
En av grundstenarna i det nordiska samarbetet, Helsingforsavtalet, fyllde 50 år den 23 mars. På avtalets årsdag, kallad Nordens dag, svarade en panel på frågan hur samarbetet mår idag.
På Kulturkontakt Nord i Kajsaniemi i Helsingfors har ett hundratal människor samlats för att lyssna på paneldebatt om Helsingforsavtalet och framtiden för det nordiska samarbetet.
I panelen diskuterar riksdagsledamot Pekka Haavisto (grön), ungdomspolitiker Josefin Gustafsson (saml) och professor Henrik Meinander. Björn Månsson, som leder debatten, öppnar med att fråga hur det kommer sig att man föreslagit ”Nordens förenta stater” redan på 1940-talet men att man idag inte kommit längre än vi är nu.
Även om vi inte har en gemensam federal stat så har vi ett mycket tätt samarbete mellan de fem nordiska länderna. Det är inte enbart internt samarbete utan också exempelvis Finlands initiativ att bli medlem i FN:s säkerhetsråd 2013 stöds av övriga Norden.
Pekka Haavisto lyfter upp särskilt försvarssamarbetet och att en del gärna i fredstid ser en gemensam union eller stat, men frågan är gäller det också utanför fredstid, då något motsvarande till Natos artikel 5 troligtvis skulle gälla i en gemensam stat. Däremot kunde det gemensamma arbetet koordineras bättre exempelvis inom EU, menar Haavisto. Dessutom får vi inte glömma att det också finns konkurrens mellan länderna.
Ungdomsrepresentanten Josefin Gustafsson menar att harmoniseringen av nordiska marknader och särskilt arbetsmarknaden är synnerligen betydelsefullt och motarbetandet av gränshinder mellan länderna hör också dit.
”Vi unga vill ju kunna jobba och plugga i Norden”, menar Gustafsson.
En spårväg från Oslo till Helsingfors, via Åland, lyftes också upp som ett utvecklingsmål, så att länderna skulle förbindas genom kommunikationsmedel, så som tåg som går genom nästan hela Norden.
Arktis väcker många reaktioner, bland både åhörare, panelen och hos moderatorn. Det finns många olika intresseperspektiv till Arktis: olja, gas, naturskyddet, mänskliga rättigheter i nordvästra Ryssland och demografiska problem i de arktiska områdena. Panelen var enig i att det är ett politikområde som behöver diskuteras mera och där vi ska jobba tillsammans, även om länderna i Arktis har olika nationella intressen.
Professor Meinander lyfte på slutet upp vikten av att inte ta varandra och det nordiska samarbetet för givet. Även om det idag är självklart att de nordiska länderna har ett mycket nära samarbete, är det också relationer som behöver vårdas.
Efter panelen talade Finlands nordiska matambassadör Kim Palhus från Hanaholmen om Ny Nordisk Mat – projektet och besökarna fick smaka på några av hans speciellt för dagen tillredda rätter.