Utredningsman, ambassadör Ole Norrback: Varför syns inte Nordisk TV i nordbornas TV-apparater?
Pressmeddelande 17/2004
20.1.2004
I relation till förväntningarna har det nordiska TV-samarbetet inte varit framgångsrikt. I praktiken fungerar det i alla fall bättre än de flesta vet. Digitaliseringen erbjuder igen det nordiska TV-samarbetet stora möjligheter. Viljan att utnyttja möjligheterna är avgörande för om det blir nya resultat eller inte, påpekas de i den rapport om nordiskt TV-samarbete ("Varför syns inte Nordisk TV i nordbornas TV-apparater?) som utredningsman, ambassadör Ole Norrback överlät åt representanter för Nordiska Minsiterrådet i Köpenhamn tisdagen den 20 januari.
I de digitala näten ryms , enligt Norrbacks rapport, betydligt mera program än i de analoga. Under de närmaste åren avgörs hur den nya merkapaciteten kommer att användas. De nordiska public service-bolagens ekonomi tillåter knappast någon större expansion av den egna programproduktionen. Mera samarbete i olika former kunde ge mera programvolym utan orimliga merkostnader.
Via satellit och kabelnät nås nordborna varje dag av ett mycket omfattande utbud av TV-program. Tyska, franska, italienska, spanska, engelska, ryska och arabiska TV-kanaler når många hem i Norden, men i överraskande många kabelnät lyser de nordiska TV-kanalerna med sin frånvaro. Kan möjligen marknadsföringen av de nordiska TV-kanalerna till kabelbolagen vara för svag, eftersom programmens kvalitet ändå är rätt god? Det borde inte vara svårt att öka grannlandstittandet, också kännbart, genom att kabelbolagen antingen erbjuder ett brett eller heltäckande nordiskt paket, eller ser till att de nordiska kanalerna finns med i andra attraktiva paket.
Finansieringen av granlandstittandet är ett hinder. Det hindret kan avlägsnas på två olika sätt. Antingen står det producerande företaget för kostnaderna, eller så betalar varje mottagare själv för sitt tittande. Också om det första alternativet bättre skulle svara mot principen om licensfinansiering, så är sannolikt det senare alternativet, med tanke på ekonomin inom public service-företagen det mest realistiska. Ny teknik ger nya möjligheter att fördela kostnaderna.
Programutbudet i de kommersiella kanalerna, oberoende av land, är mycket likartat. Mera kommersiella kanaler behöver inte betyda mera mångfald i utbudet av program, snarare kan man ibland tala om mera enfald. Det finns en kulturpolitisk efterfrågan på alternativa program, gjorda på basen av nordiska värderingar. Behovet kan anses vara störst ifråga om program för barn och unga. Därför föreslås att en del av utrymmet i de digitala näten skulle användas för en nordisk barn- och ungdomskanal. Redan dagens program för de här målgrupperna, gjorda av public service-företagen skulle räcka till. Dessutom kunde man överväga kanaler för film, nyheter och andra områden, som kunde finansieras med hjälp av avgifter. Starten kunde underlättas om ministerrådet under en övergångstid ekonomiskt prioriterade TV-samarbetet.
Datatekniken erbjuder också nya möjligheter för TV-tittare. De nordiska företagen kunde vara föregångare genom att göra sina TV-kanaler i sin helhet eller delvis tillgängliga över datanätet. Programmen kunde vara tillgängliga i realtid, sändas vid en annan tidpunkt, eller lagras för senare bruk. Tekniken erbjuder nya möjligheter att fördela kostnaderna. För att göra starten enklare kunde man börja med egna produktioner i begränsad utsträckning.
För att kunna förverkliga förslagen i rapporten behövs ett gott samarbete mellan de nationella public service-företagen och Ministerrådet. Det bästa är om man kunde upprätta ett litet sekretariat med uppgift att utveckla samarbetet och ansvara för att den nordiska dimensionen beaktas när övergången till digitaltekniken formas. Trots allt tal om nordiskt samarbete är nämligen företagen fortfarande överraskande nationella i sitt tänkande.
Förslagen i rapporten kan bara förverkligas om det finns en stark vilja att göra dem till verklighet. Vi är många som hoppas att den viljan finns, heter det i rapporten.
Ytterligare information: ambassadrådet Ingmar Ström, utrikesministeriet, tel. 09 1605 5561, och expertmedlemmen i utredningsgruppen, Anna Vuopala, undervisningsministeriet, tel. 09 1607 7425.