Europeiska människorättsdomstolens beslut i ett ärende om överförande av en fånge till Estland

Pressmeddelande 104/2005

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har beslutat avvisa ett klagomål som gällde överföring av en fånge till Estland som uppenbart ogrundat.

Den ändringssökande hade i tingsrätten år 2001 dömts till nio års fängelse för grovt narkotikabrott och det beslutades att han skulle utvisas. År 2003 beslutade justitieministeriet på basis av nationell lagstiftning och Europarådets konvention om överförande av dömda personer och dess tilläggsprotokoll överföra den ändringssökande till Estland för att avtjäna sitt fängelsestraff, eftersom han inte hade några särskilda band till Finland.

Den ändringssökande krävde att överföringsbeslutet skulle återtas med motiveringen att han i Finland skulle bli villkorligt frigiven efter det att halva straffet har avtjänats, medan detta i Estland tidigast, om överhuvudtaget, skulle var möjligt först efter det att två tredjedelar av straffet har avtjänats. På basis av detta skulle det straff som avtjänas i Estland vara minst ett och ett halvt år längre. Dessutom ansåg den ändringssökande att fängelseförhållandena i Estland är sämre och att överföringen därför försätter honom i en sämre ställning jämfört med övriga estländska och finländska fångar som avtjänar sitt straff i Finland.

Angående de påstådda överträdelserna konstaterade människorättsdomstolen följande:

Artikel 3 om förbud mot tortyr: På basis av det material som företetts finns det ingen anledning att misstänka att den ändringssökande utsätts för en överträdelse gällande artikel 3. Om en sådan överträdelse dock påstås ha skett kan den ändringssökande anföra klagomål mot staten Estland.

Artikel 5 om rätt till frihet och säkerhet: Den stat som har utdömt ett straff kan inte ställa krav på straffets längd till den stat som verkställer straffet. Detta skulle urvattna principerna och funktionen för det allt mer omfattande samarbetet inom internationell rättspraxis. Trots att överföringen av den dömde till ett annat land i praktiken kan innebära att det straff som skall avtjänas förlängs, är det dock enbart fråga om att frigivningen skjuts fram, det helhetsstraff som domstolen fastställt förlängs inte på grund av överföringen. På basis av det material som företetts finns det ingen anledning att anta att det straff som skall avtjänas i Estland är oskäligt mycket längre än det straff som skulle ha avtjänats i Finland.

Artikel 6 om rätt till rättvis domstolsbehandling: Omvandlingen av straffet i samband med överföringen av den ändringssökande sker inför domstol i Estland, vilket garanterar en rättvis domstolsbehandling.

Artikel 14 om förbud mot diskriminering: Den ändringssökande kan inte jämföras med finländska fångar i finländska fängelser, eftersom Europarådets konvention om överförande av dömda personer endast tillämpas vid överföring av fångar till hemlandet. Överföringen av den ändringssökande till Estland kan inte heller anses vara diskriminerande i förhållande till andra estländska fångar i Finland som avtjänar korta straff och som inte överförs, eftersom det på grund av straffets längd inte är ändamålsenligt att inleda en överföringsprocess.

Artikel 4 i sjunde protokollet om förbud mot att åtalas och bestraffas två gånger: De estniska myndigheterna har inte ännu fattat något beslut om längden på den ändringssökandes straff i Estland. Beslutet i fråga innebär emellertid på basis av det material som har företetts inte att brottmålet behandlas på nytt.

Närmare upplysningar: lagstiftningssekreterare Leena Leikas, utrikesministeriet, tfn 09 1605 5731, och regeringssekreterare Juhani Korhonen, justitieministeriet, tfn 09 1606 7586