Människorättsdomstolen: Fortum behandlades inte rejält

Helsingfors 15.7. (FNB/UM)

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter anser att energibolaget Fortums föregångare Neste inte behandlades rättvist i en rättegång på 1990-talet. Bolaget dömdes då för missbruk av dominerande marknadsställning.

Domstolen anser att Finland brutit mot den europeiska människorättskonventionen för att Neste då det begav sig inte fick se rättens alla dokument i sitt eget fall. Enligt utslaget bröt Finland mot en artikel i konventionen som garanterar alla en rättvis rättegång.

Brottet mot de mänskliga rättigheterna går tillbaka till år 1993, då konkurrensverket anklagade Neste för att missbruka sin dominerande marknadsställning på den finländska motoroljemarknaden. Konkurrensverket ansåg att Neste i sin prissättning hade diskriminerat Suomalainen Energiaosuuskunta SEO.

Konflikten gick via konkurrensrådet ända upp till till högsta förvaltningsdomstolen HFD. Neste dömdes efter många om och men, och år 1996 dömdes bolaget att betala en påföljdsavgift på två miljoner mark, cirka 336 000 euro.

Nestes arvtagare Fortum förde senare fallet till människorättsdomstolen, eftersom man ansåg att bolagets rättigheter hade kränkts. Bolaget hade under rättsprocessen inte fått se två protokoll som konkurrensverket gett till högsta förvaltningsdomstolen.

Hemlighållandet av dokumenten motiverades med att de innehöll affärshemligheter. Enligt Fortum kan dokumenten ha påverkat högsta förvaltningsdomstolens beslut. Staten förnekade att det skulle ha förhållit sig på det viset.

Enligt människorättsdomstolen är det inte väsentligt huruvida dokumenten verkligen hade någon betydelse för HFD:s beslut. Domstolen understryker att det i vilket fall som helst hade varit Nestes egen sak att avgöra om bolaget hade velat ge ett uttalande om konsumentverkets dokument.

HFD borde ha gett bolaget en chans att uttala sig innan den fattade sitt eget beslut, konstaterar människorättsdomstolen. HFD lät inte bara bli att skicka dokumenten till Neste, utan en tjänsteman vid domstolen vägrade också att ge det ena av dokumenten till Neste då bolaget särskilt bad om det.

Fortum yrkade i människorättsdomstolen på ett symboliskt skadestånd på en euro av dess huvudägare, eftersom bolaget ansåg att HFD:s beslut hade skadat dess rykte som ett laglydigt bolag. Staten äger cirka 60 procent av Fortum.

Människorättsdomstolen dömde inte staten till skadestånd, eftersom den ansåg att det räckte med att man konstaterade att Finland gjort sig skyldigt till ett människorättsbrott. Däremot dömdes finska staten att betala Fortums rättegångskostnader, 10 000 euro.

Ytterligare information: Finska statens ombud Arto Kosonen, utrikesministeriet, tel. 09 1605 5729.





















internationell rätt
mänskliga rättigheter