Statsrådets första redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna har godkänts

Pressmeddelande 74/2004
24.3.2004


Statsrådet godkände i dag en redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna, som nu avges för första gången. Vid sidan av internationella frågor behandlar redogörelsen även för första gången vissa frågor angående mänskliga rättigheter i Finland. Redogörelsen tar ingående upp Finlands målsättningar för människorättspolitikens olika sektorer. Tidigare, 1998 och 2000, har utrikesministern avgett redogörelser över frågor gällande internationella mänskliga rättigheter till riksdagen.

I redogörelsen konstateras att politiken för mänskliga rättigheter hör till regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska tyngdpunktsområden. Finlands aktiva internationella roll för främjande av mänskliga rättigheter och ett bra genomförande av skyldigheterna i samband med de mänskliga rättigheterna är sammanlänkade.

Finland betonar kvinnors, barns, minoriteters och ursprungsfolkens rättigheter. Rättigheterna för funktionshindrade personer hör till de särskilda tyngdpunktsområdena under de närmaste åren. Bland de inhemska frågorna engagerar sig regeringen särskilt för att bekämpa människohandeln, angående vilken man har för avsikt att utarbeta en nationell handlingsplan, samt åtgärder för bekämpning av våld mot kvinnor. När det gäller minoriteter vill man förbättra situationen till exempel för romerna genom det romska forum som skall inrättas vid Europarådet.

Följdriktigheten inom politiken för de mänskliga rättigheterna förbättras och de mänskliga rättigheterna tas i beaktande inom olika politikområden. Överträdelser av mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter minskar stabiliteten i samhället och ger en grogrund för extremistgrupper. De mänskliga rättigheterna har således en klar koppling till säkerhetspolitiken och terrorismbekämpningen. Finland betonar skyddet av civila, särskilt kvinnor och barn, i krissituationer. I kampen mot terrorismen betonar Finland respekten för de mänskliga rättigheterna och folkrätten.

Den extrema fattigdomen är en av de största utmaningarna när det gäller mänskliga rättigheter. Inom sin utvecklingspolitik kommer Finland att koncentrera sig på människorättsfrågor, såsom en välfungerande förvaltning och utvecklandet av en rättsstat samt medborgarorganisationernas arbete för att främja de mänskliga rättigheterna.

Redogörelsen har utarbetats i samarbete mellan flera ministerier. Riksdagen håller en remissdebatt om redogörelsen onsdagen den 31 mars.

Närmare upplysningar: chefen för utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter Johanna Suurpää, tfn 09 1605 6551, 040 724 0287.

 

• Statsrådets redogörelse 24.3.2004 (Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)(pdf)
  
  Finlands målsättning i politiken för de mänskliga rättigheterna
  
  De mänskliga rättigheterna tillhör regeringens tyngdpunktsområden. Regeringens politik för de mänskliga rättigheterna är aktiv och initiativrik. Öppenhet och samarbete med medborgarsamhället utgör utgångspunkter för människorättspolitiken såväl nationellt som internationellt.
  
  Följdriktigheten i politiken för de mänskliga rättigheterna förbättras. Ett särskilt mål för regeringsperioden är utveckling av följdriktigheten i politiken för de mänskliga rättigheterna så, att människorättsfrågor inom olika områden allt bättre kan identifieras. För att öka kompetensen inom området betonas utbildning i mänskliga rättigheter.
  
  De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla. Målet för Finlands internationella politik för de mänskliga rättigheterna är att utifrån människorättsavtalen bidra till en faktisk förbättring av människorättsläget i olika länder. Finland tar fram i synnerhet kvinnornas, barnens, minoriteternas och ursprungsfolkens samt de funktionshindrade personernas rättigheter, eftersom dessa grupper utsätts för diskriminering oftare än andra. Det väsentligaste är att ingripa i de svagastes situation.
  
  Den internationella politiken för de mänskliga rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland hör ihop. I Finland uppfylls kraven på de mänskliga rättigheterna, social jämställdhet, rättsstaten och en välfungerande förvaltning och därför har Finland förutsättningar och trovärdighet att föra dessa ärenden vidare även internationellt. Människorättsläget kan bli bättre överallt, och det finns väsentliga människorättsliga utmaningar även i Finland. Rekommendationerna från de internationella organen för övervakning av avtalen utgör en bra utgångspunkt för att ingripa i dessa problem.
  
  En aktiv politik för de mänskliga rättigheterna behövs även i en svår atmosfär. Efter terrorattackerna i september 2001 har den internationella verksamhetsmiljön varit relativt svår med tanke på de mänskliga rättigheterna. Trots detta stöder medborgarsamhället runtom i världen förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, och på lång sikt torde deras betydelse stiga allt högre upp på den internationella agendan. I kampen mot terrorism betonar Finland de mänskliga rättigheternas och rättsstatens betydelse.
  
  Finlands mål är en så jämn fördelning av globaliseringens fördelar som möjligt. En central utmaning med tanke på de mänskliga rättigheterna gäller ojämlikheten, som kan hota bl.a. kvinnors och de olika minoriteternas rättigheter. Migration kan förknippas med ett antal positiva människorättsaspekter, men även med stora problem. Finland betonar förebyggande av människohandel och regeringen har för avsikt att förbereda ett nationellt program mot människohandel. Finlands flyktingpolitik kommer inom de närmaste åren att granskas även med tanke på de mänskliga rättigheterna.
  
  Extrem fattigdom utgör en central människorättslig utmaning. Som en del av motståndet mot fattigdom har Finland för avsikt att förbättra de olika befolkningsgruppernas möjligheter att påverka samt förvaltningens funktion. Tillvägagångssättet i Finlands utvecklingspolitik baserar sig på de mänskliga rättigheterna.
  
  Finlands EU-ordförandeskap 2006 erbjuder en förträfflig möjlighet att föra vidare våra förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter. EU är en central kanal för Finlands politik för de mänskliga rättigheterna och via den kan Finland genom ett aktivt engagemang effektivast föra vidare sina mål avseende de mänskliga rättigheterna. Finland kommer år 2006 att leda ett utvidgat EU och kommer då att främja följdriktigheten i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av unionens sektor för de grundläggande rättigheterna.
  
  Finlands mål är att effektivera det internationella människorättssystemet. Finland har som mål att bli medlem i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter 2005—2007, vilket skulle ge möjligheter till att rikta den ofta politiserade debatten mot ett verkligt främjande av mänskliga rättigheter. Avsikten är att slutföra Republikens presidents förslag om grundandet av ett forum för romer i Europa senast år 2005.