Den 1 januari 2009 höll Finlands president Tarja Halonen sitt tradtionella nyÅrstal. Presidenten betonade vikten av gemensamt ansvar när de ekonomiska tiderna försämras. ”Tillräcklig vikt mÅste i tid läggas vid sysselsättningen. Vi mÅste agera sÅ att följderna av den lÅngsammare ekonomiska utvecklingen inte blir tyngst för dem som är mest utsatta”, sade president Halonen.

 

Tasavallan presidentti Tarja Halonen valmistautuu pitämään uudenvuodenpuheen 1.1.2009. President Tarja Halonen gör sig redo att hÅlla sitt nyÅrstal. © Republikens presidents kansli

Republikens president Tarja Halonens nyÅrstal 1.1.2009
Medborgare,

Det nya Året börjar i en stämning som är allvarlig pÅ mÅnga sätt. VÅldsamheter har blossat upp pÅ olika hÅll i världen. Mest oroande är läget i Gaza. VÅldsspiralen mÅste brytas och frÅgorna lösas vid förhandlingsbordet.

”Fred är en frÅga om vilja”, sade president Ahtisaari när han tog emot Nobels fredspris den 10 december. Priset var framför allt en erkänsla för hans personliga arbete för fred. Jag tror dock att mÅnga av oss ocksÅ upplevde det som en uppmuntran till det internationella samfundet att nÅ försoning i konflikter som fortfarande är olösta. Vilja till fred behövs nu i synnerhet i Mellanöstern.

Världen har ocksÅ drabbats av svÅra ekonomiska problem. Den internationella ekonomiska krisen har satt igÅng en process som säkert ocksÅ pÅverkar Finland. Den ekonomiska utvecklingen har redan försvagats avsevärt, och sysselsättningen har försämrats. I ett sÅdant läge accentueras betydelsen av gemensamt ansvar.

MÅnga har säkert redan tänkt pÅ depressionen pÅ 1990-talet. Forskning visar att dess lÅnga skuggor fortfarande syns i vissa familjer. Enligt experter är det nationella utgÅngsläget den här gÅngen dock mycket bättre inom bÅde den offentliga och privata sektorn i Finland. Men vi har ett och annat att lära frÅn den tiden.

Tillräcklig vikt mÅste i tid läggas vid sysselsättningen. Vi mÅste agera sÅ att följderna av den lÅngsammare ekonomiska utvecklingen inte blir tyngst för dem som är mest utsatta.

En aktiv ekonomisk politik behöver backas upp av en effektiv utbildnings-, sysselsättnings- och socialpolitik. LikasÅ krävs det satsningar pÅ nytt kunnande — pÅ teknologiska och funktionella innovationer. MÅlet bör vara att hela befolkningen har det bra.

Samarbete utgör styrkan i vÅrt samhälle. Den internationella konkurrensen är fortsatt hÅrd ocksÅ i ekonomiskt sämre tider. VÅr befolkning Åldras snabbt i takt med att vÅra stora Årsklasser blir äldre, trots att nativiteten är större i Finland än i mÅnga andra länder i Europa. Vi har sÅledes mÅnga orsaker att investera i utbildning och livslÅngt lärande. Dessutom ger kunskap livskvalitet Åt människor i alla Åldrar.

Svagheterna i den internationella finansarkitekturen har i själva verket länge varit kända. MÅnga experter har varnat för detta. Internationella arbetsorganisationen ILO:s världskommission för globalisering konstaterade redan för fem År sedan i sin rapport att den internationella finansarkitekturen snabbt mÅste läggas om för att instabiliteten ska fÅs att minska. Som mÅl sattes en stabil mekanism för den monetära ekonomin — en mekanism som främjar global tillväxt, tillhandahÅller företagen tillräcklig finansiering och tillgodoser arbetskraftens behov av ett skäligt arbete.

I dag är detta mÅl aktuellare än nÅgonsin tidigare. Nu mÅste vi alla dra Åt samma hÅll. Finland bör ocksÅ i fortsättningen samarbeta intensivt bÅde inom Europeiska unionen och pÅ det globala planet, för att vi tillsammans ska kunna fÅ läget att lugna sig och bidra till en stabilare internationell utveckling.