Med sikte på en FN-karriär: unga experter skaffar erfarenhet

Årligen åker ca hundra unga sakkunniga på internationella uppdrag genom FN:s program för biträdande experter och volontärprogram. På måndagen kom trettio av dem samman i Helsingfors för att höra om de nyaste vindarna inom utvecklingspolitiken och för att utbyta erfarenheter om att arbeta inom FN.

Finland satsar starkt på FN:s program för biträdande experter (JPO) och på FN:s volontärprogram (UNV) och är bland de viktigaste finansiärerna genom ca nio miljoner euro på årsbasis.

Trettio biträdande experter och volontärer vid FN utbytte erfarenheter och diskuterade framtida möjligheter vid utrikesministeriets seminarium. Foton: Ilkka Tiensuu.

Förenta nationerna har traditionellt varit en viktig utrikespolitisk verksamhetskanal för Finland. "FN är grundvalen för det multilaterala systemet. Organisationen har en stark legitimitet, och vi vill delta i arbetet för att stärka den", sade avdelningschefen för utvecklingspolitiska avdelningen Jorma Julin när han beskrev vikten av organisationen.

Programmen för unga experter är en kanal för distribution av erfarenheter och för lärande i båda riktningarna. "Samarbetet med er är en investering på lång sikt, vilken förhoppningsvis leder till resultat, inte bara för er utan också för utrikesministeriet", sade Julin.

Liisamaria Keates svarade att hon var glad över möjligheten att komma till en unik utsiktsplats. Keates har arbetat som biträdande expert i FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i Afghanistan. "Den mängd man lär sig i detta arbete om internationell politik och samarbete är hisnande", sade hon som sammanfattning av sina erfarenheter.

Elina Kaartinen återvände till Finland efter att ha arbetat två år som FN:s biträdande expert i Honduras.

Elina Kaartinen som nyligen avslutat sitt tvåårs pass i FN:s volontärprogram höll sig på samma linje. "Erfarenheten var nyttig. Hos oss fick alla FN-volontärer utföra riktiga arbetsuppgifter, och själv samarbetade jag bl.a. med den lokala administrationen."

Kaartinen arbetade med biodiversitetsprojekt vid UNDP:s kontor i Honduras. "Denna erfarenhet öppnade mina ögon för hurdant arbetet på landsnivå är och jag lärde mig vilka praktiska problem som kan förekomma i projekt. Jag tycker att det behövs mer öppenhet och transparens i FN-arbetet."

Hurdana sökande blir antagna?

I Finland koordineras rekryteringen för JPO-programmet av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO. "Många fina sökande kommer från Finland. En stor del har redan en hel del internationell erfarenhet", berättar projektkoordinator Tarja Nousiainen.

Hur kan den som vill söka sig till en FN-karriär skilja sig från mängden bland alla kunniga och erfarna sökande? Hurdana sökande vill FN-organisationerna ha?

"Internationell erfarenhet garanterar inte i och för sig att man blir vald, men hjälper", säger Nousiainen. Det viktiga är förstås att man uppfyller de grundläggande kraven och att arbetserfarenheten är lämplig för uppgiften.

"En nyutexaminerade blir sannolikt inte vald", påpekar hon. "I medeltal har de valda en 3-4 års arbetserfarenhet, men också det beror på uppgiften. På s.k. manliga branscher finns det färre sökanden." Tekniskt kunnande är dock inte nödvändigtvis avgörande. Motivationen och värdegrunden får också tyngd i valet. "I många länder, såsom i Afghanistan, kan verksamhetsmiljön vara mycket krävande. Det lönar sig att skaffa tillräckligt med information om orten och landet innan man ansöker", uppmanade Tarja Nousiainen.

Med baby till Kina

Inte ens det att sökanden har familj utgör ett hinder för avfärden. Tiina Markkinen är mamma till en pojke på 11 månader och snart på väg tillsammans med sin make till Kina som biträdande expert vid Unicef. "Avsikten är att avfärden är i augusti, men alla arrangemang är ännu på hälft", säger hon och skrattar.

JPO-programmet är ett bra sätt att få erfarenhet av fältet, säger Tiina Markkinen som ska åka till Peking som Unicefs biträdande expert.

Varför bestämmer sig en mor till ett litet barn att åka till Kina mitt under moderskapsledigheten?

"Jag har i fyra år arbetat vid en barnorganisation i Finland och detta är en fin möjlighet att skaffa erfarenhet av fältet. Det kommer säkert att vidga min världsbild och ge ett vidare perspektiv också på mitt arbete i Finland", förklarar Markkinen.

"Jag valde FN eftersom organisationen är en betydande aktör och JPO är ett känt program. Familjebidraget är också en fördel, varför det är lätt att åka iväg med make."

Markkinens arbete kommer i huvudsak att vara projektadministration som hänför sig till barnens rättigheter. Inga kunskaper i kinesiska krävdes för jobbet, men hon tycker att det lönar sig att börja studera kinesiska så snart som möjligt efter ankomsten för att underlätta vardagen.

"Jag är entusiastisk. Jag tror att arbetet kommer att vara intressant. Det enda som jag oroar mig för lite är hur min make ska komma att trivas där."

Konkurrensen är hård

Den fråga som väckte den största debatten bland deltagarna i seminariet var frågan "Vad sen?". De flesta var villiga att fortsätta i FN-systemet. FN är dock en eftertraktad arbetsplats och det är inte självklart att karriären fortsätter efter deltagandet i programmet.

Susanna Kytösaho som koordinerar programmen för biträdande experter och för volontärer och enhetschef Pirjo Suomela-Chowdhury svarade på frågor.

Efter det tvååriga programmet kan man söka tilläggsfinansiering för ett tredje år. Några tursamma av deltagarna i seminariet hade också lyckats ingå ett konsultavtal vid slutet av sin period.

"Det är mycket viktigt att skapa nätverk med tanke på det kommande arbetslivet", sade avdelningschef Julin som påminnelse till deltagarna.

Den knepiga ekonomiska situationen syns också i denna bransch. "Det finns ett ökat tryck från södra Europa mot dessa platser, och konkurrensen är hård", berättade Julin.

Chefen för enheten för FN:s utvecklingsfrågor Pirjo Suomela-Chowdhury uppmuntrade deltagarna genom att påminna dem om att den erfarenhet de skaffat också värderas på annat håll. Före detta biträdande experter och FN-volontärer hittar anställning utöver inom FN-organisationer också inom statsförvaltningen och medborgarorganisationer.

Text: Satu Ryynänen
Foton: Ilkka Tiensuu