Allt kretsar kring kontakter mellan människor

Direktkontakten mellan personer, föreningar och organisationer i Island och Finland är aktiv, hållbar och rättfram. Kontakterna sker inom alla samhällsområden och åldersgrupper, och behandlar alla möjliga ämnen och intressefrågor.

Historiskt har Finlands och Islands befolkningar många gånger sträckt ut en hjälpande hand till varandra. Här är två av många exempel:

  • Isländarna kände stor medkänsla för finländarna under vinterkriget. Isländska Röda korset och Föreningen Norden organiserade en insamling som fick en enorm respons från allmänheten. Den ledde till stora mängder insamlade pengar och användbara objekt som stickade vantar och sockor. Finnarna kände stor tacksamhet och visste att många av de som gav inte själva hade det så gott ställt.
     
  • Efter vulkanutbrottet på Västmannaöarna 1973 deltog Finland i arbetet med att skicka monteringsfärdiga trähus till Island, för de av invånarna som inte kunde återvända till sina hem. Husen monterades i Mosfellsbær – och var givetvis utrustade med bastu!

Medlemmar i den nordiska familjen

Isländare och finländare är en del av den nordiska familjen, och det nordiska sammanhanget definierar i stor utsträckning vilka vi är. Det har länge funnits ett stort antal samarbetsnätverk och -former som stärker banden mellan medborgarna i Norden. Exempelvis firar fem instanser av Föreningen Norden sina respektive hundraårsjubileum mellan 2019 och 2024. Norræna Félagið i Island firar 100 år i år!

Systemet med vänorter är en viktig tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden, och samarbetet mellan många av dessa pågår än idag.

Nordiska samarbetet     

Ett av de främsta målen med det officiella nordiska samarbetet är att göra kontakten mellan människor så enkel som möjligt. Friheten att bo, arbeta och studera i de nordiska länderna blir allt större. Möjligheten för medborgarna att flytta mellan de nordiska länderna har underlättats av de gemensamma avtal som framåtseende politiker och statstjänstemän upprättade under 1950-talet:

  • År 1952 infördes möjligheten till passfritt resande mellan de nordiska länderna.
     
  • Några år senare, 1958, upprättades en tydligare definierad nordisk passunion – en föregångare till Schengen-avtalet.
     
  • Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden trädde i kraft 1954. Det var en föregångare till den arbetskraftens fria rörlighet som senare skulle bli ett av EU:s kännetecken.
     
  • År 1955 var den nordiska konventionen om social trygghet klar att sättas i bruk.
     
  • Helsingforsfördraget – ett permanent fördrag som utgör grundval för det nordiska regeringssamarbetet – föddes den 23 mars 1962 och fyller i dagarna 60 år.  

De nordiska länderna – däribland Finland och Island – ligger högt upp på den internationella rankningen inom många områden, till exempel den som försöker mäta nivån av lycka. Otaliga teorier har använts för att försöka förklara detta. Det är dock inte lätt att hitta en enskild faktor. Något som måste spela in är dock att vi gör saker tillsammans och förstärker varandra.