Handelsrelationer - en viktig del av det diplomatiska arbetet

Att främja handeln är en stor del av det arbete som sker i diplomatiska relationer. Islands och Finlands utrikesministerier är inget undantag. Båda länderna är starkt beroende av utrikeshandeln och den nationella politiken i respektive land arbetar bland annat med att förbättra affärsvillkoren för företagen. Genom att minska eller eliminera handelshinder såsom tullar och kvoter kan handeln mellan länder underlättas.

Liberaliseringen av den internationella handeln började ta fart på femtiotalet under Europas ekonomiska återhämtning efter andra världskriget. Det ökade internationella ekonomiska samarbetet ledde till det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) och lade grunden för Världshandelsorganisationen (WTO). Finland blev medlem i Gatt 1950 och Island anslöt sig först på prov 1964 och formellt 1968. 1995 anslöt sig Finland och Island tillsammans med övriga nordiska länder till den då nybildade organisationen WTO.    

Island är en av de ursprungliga medlemmarna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som bildades 1961. Finland anslöt sig 1969. 

Handel på bilateral och multilateral nivå

På europeisk nivå togs det stora steget när Finland och Island gick med i den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 1970. År 1973 slöt våra länder ett frihandelsavtal med den Europeiska gemenskapen (EG) – idag EU. EFTA-länderna och EG gjorde sedan gemensam sak och bildade det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. Året därefter blev Finland medlem i EU. Det är där vi befinner oss idag: Island är medlem i EFTA, Finland i EU. Båda länderna ingår i EES och är därmed en del av den inre marknaden.

Redan de första åren efter andra världskriget ingick Island och Finland ett bilateralt byteshandelsavtal. Det ersattes av ett nytt handelsavtal i början av 1960-talet.  Idag sker handeln mer direkt och variationen av produkter är större. Exporten från Island till Finland omfattar metaller, fisk och fiskbaserade produkter, medan det från Finland till Island huvudsakligen exporteras trä, maskiner och transportutrustning.

Isländska och finska produkter är populära

Många finska produkter är mycket uppskattade i Island. Glasföremål från Iittala, saxar från Fiskars och koppar med Muminmotiv är vanligt förekommande i många hem. Nokia höll länge barn och vuxna torra om fötterna med sina gummistövlar, och senare låg deras mobiltelefoner mot var islännings öra. Utanför Island finns det inga som konsumerar mer isländsk skyr är finländarna, och isländskt ylle exporteras i stora mängder till Finland. Det gäller även isländsk fiskolja och ett flertal hudvårdsprodukter. På senare år har finländska och isländska spelföretag gått samman för att utveckla produkter för världsmarknaden. Turistnäringen växer ordentligt. Men det finns fortfarande gott om utrymme mellan oss för ytterligare handel.

Från ekonomiskt utmanade till välmående länder

Sedan de diplomatiska relationerna inleddes 1947 har Island och Finland gått ungefär samma väg när det gäller ekonomisk utveckling. Vi har gått från en ekonomiskt eftersatt position till att idag vara länder med gott välstånd och en stabilt hög BNP per capita. Vi är öppna ekonomier med starka välfärdssystem som ligger väl till i internationella jämförelser. Båda länderna är fortsatt beroende av industriexport, men tjänstesektorn har växt snabbt och är nu största sektor. Inför framtiden ligger fokus på grön omställning, innovation och teknik.