Tal vid Finnskogdagene, 10.7.2015 

Tal vid Finnskogdagene den 10.7.2015 av Erik Lundberg, Finlands ambassadör till Norge.

Republiken Finnskogens högt ärade stasminister Even Wiger och regering, bästa festpublik, arvoisa juhlayleisö, kära vänner av Finnskogen.

Jag är djupt hedrade av er inbjudan till Finnskogsdagarna och min utnämning till ställföreträdande president för Finnskogen även om jag måste tillstå att jag inte ännu har fått riktigt klart för mig vad det här ämbetet för med sig och vilka befogenheter det ger mig.

Det känns likaså fint att få framföra Finlands ambassads hälsning till er alla i samband med bekransandet av den Gottlund-minnesstenen. Jag har förstått att detta är en tradition som sträcker sig tillbaka till år 1984.

Carl Axel Gottlund är som ni vet en finländsk folklivsforskare som på 1800 talet gjorde en speciellt viktig insats för att lyfta fram det skogsfinska kulturarvet.  Hans insats har tyvärr inte alltid fått den uppmärksamhet det förtjänar. Ett exempel på en positiv utveckling är dock det, att man nyligen, för första gången, firade en Gottlund-vecka i Juva, Finland, för att hylla hans mångsidiga kulturinsats. 

-----

Som ny ambassadör i Norge har jag snabbt insett att Norge ingalunda enbart är Oslo. Om man vill lära känna och förstå Norge och norrmännen bör man försöka bekanta sig med landet i sin helhet. Under mitt första år har jag hunnit besöka bl.a. Kirkenes, Tromsö, Bodö, Bergen, Horten och Halden. Det finns dock ett ställe som jag redan har besökt hela tre gånger, nämligen Finnskogen.

Det första besöket skedde i april, tillsammans med min fru Stina och kolleger från den finländska ambassaden. Då vi fick bekanta oss bl.a. med Norsk Skogsfinsk Museum, Finnskogen Natur & kulturpark, Åsta Holth-museet och Grue Kyrka.

Den 14 juni deltog jag på inbjudan av riksantikvarie Jörn Holme i invigningen av Finnkogsrunden – en nyöppnad historisk vandringrutt i Finnskogen.

Och nu är jag här igen. Varför det, kanske någon av er undrar? Mina båda tidigare besök var helt enkelt väldigt intressanta, givande och gav mersmak.

Under mitt första besök fick jag bekanta mig med Finnskogens unika, fascinerande och levande kulturarv. Traditioner som utgör en viktig del av Norges historia, men också av våra två grannländers gemensamma historia. 

Norsk Skogsfinskmuseum, som i år f.ö. firar 10 års jubileum, förvaltar hela 166 byggnader i 33 kommuner, samt en samling som omfattar ca 350 000 objekt! Jag fick höra om ambitiösa planer på att bygga ett nytt, större museum med kapacitet att ta emot större grupper. Hjärtliga gratulationer till en levnadskraftig och hoppeligen växande 10-åring!

Det är fint att se vilken stolthet man här i bygden känner över sitt skogsfinska kulturarv. De otaliga timmarna av frivilligt arbetet som lagts ner på detta är speciellt imponerande. 

Det var samtidigt också spännande att få höra om vad man gör för att trygga regionens framtida utveckling och välstånd.  Finnskogen Natur & Kulturpark verkar vara ett mycket intressant gräns-överskridande samarbetsinitiativ.

Vid mitt andra besök här i juni, vid öppnandet av den historiska Finnskogrunden, fick jag upp ögonen för den vackra naturen. Vi fick också, med musikens och teaterns hjälp, en inblick i vardagslivet i det historiska Finnskogarna. Det var en stark upplevelse.

Under vandringen upplevde jag en känsla av att för ett ögonblick ha flyttas tillbaka till en helt annan tid. Det var som om jag plötsligt fick en kort inblick i hur de första skogsfinnarna måste ha tänkt det då de för ca. 400 år sedan för första gången kom hit; Det här ser ju ut precis som hemma i Finland, här stannar vi!

Jag hoppas att den relativt okända "skattkammare" som dessa vandringsrutter och kulturminnesmärken utgör skall upptäckas av allt flera människor i Norge, Finland och hela världen.

Under vår vandring råkade jag träffa en finländsk man som berättade att han vandrat dessa stigar i nära 30 år och att han på senare år har arbetat med att försöka locka flera finländare att bekanta sig med Finnskogarna och dess kulturarv. Ansträngningar har resulterat i några busslaster av finska besökare och flera är hoppeligen att vänta?

----

Under vårt tredje besök hoppas Stina och jag att få chansen att lära känna er, kära Finnskogsbor, litet bättre. Det är ju ni, som är det allra intressantaste den här anrika och vackra regionen har att bjuda på!

En sak har vi redan nu lagt märke till: Intresse för kultur i olika former är en stark och framträdande del av er identitet. Själva firandet av Finnskogsdagarna är en tradition som jag har förstått att inleddes på initiativ av Åsta Holth redan 1970. Andra exempel på detta är bl.a. teaterstycket Spillet om invandrerne, som framförts regelbundet varje år sedan 1993. 

Jag vill också påminna om att Grue Finnskog Musik Korps faktiskt firar 50 års jubileum i år. Gratulerar, en verkligt imponerande ålder för ett band!

Intresset för musik & kultur utgör alltid en god grund för kontakter och brobyggande över gränserna. Jag har förstått att en kör från Juva planerar ett besök till Finnskogarna. Hoppas att det här lyckas snart och att det inspirerar till mera kulturutbyte!

Tack än en gång för inbjudan och er uppmärksamhet!