På lördag firas Finlands flagga och det sälvständiga finska försvaret

Vilken betydning har flaggfesten för Finland? Vem har skapat Finlands flagga? Och vad har balaklavas eller finlandshetter, som de gärna kallas i Norge, att göra med Finlands och Norges gemensamma historia? Finland firar Försvarsmaktens flaggfest lördagen den 4 juni. I flaggans ära har ambassaden sammanställt självständighetsrelaterade fakta om Finland.

Flaggfest är en hyllning till våra oberoende väpnade styrkor

I Sverige är flaggans dag och nationaldag en och samma, medan Finland har en egen dag för självständighet, den 6 december. Om självständighetsdagen markerar riksdagens självständighetsförklaring, som gavs 6.12.1917, har den somriga flaggfesten traditionellt varit ett firande för Finlands försvar.

Födelsedagen till Finlands marskalk från krigstiden och senare president Carl Gustav Emil Mannerheim, 4 juni, har markerat flaggfestens dag helt sedan 1950-talet. På denna dag utdelas fortfarande Försvarsmaktens utmärkelser och utestående soldater och reservister befordras. I dagens hyllning marscherar försvaret i en national militärparad och presenterar sina aktiviteter.

I år arrangeras flaggfestens parad i det maritimia Åbo. Bild: Forsvarsmakten.

Flaggan kommunicerar finska naturen och det nordiska nya

Flaggan i sig själv är naturligtvis en av de viktigaste finska nationalsymboler. Dess korsmönster baseras på de nordiska korsflaggor och kommunicerar nordisk sammanhållning och engagemang för den nordiska traditionen. Före självständigheten, och före Finland var en del av Ryssland, styrdes finskt territorium från Sverige i nästan 700 år.

Även om det inte finns någon officiell förklaring till flaggans konfessionella betydning, symboliserar korset för många kristendom. Flaggans blåa och vita färgschema, i sin tur, förknippades redan på 1800-talet med det finländska landskapet, vintrarnas snö och sommarens tusen sjöar.

Flaggan är skapad av Eero Snellman, som arbetade tillsammans med den välkända konstnären Akseli Gallen-Kallela, samt Bruno Tuukkanen. Ursprungligen föreslog Gallen-Kallela ett vitt kors på en blå bakgrund, men det ansågs kunna förväxlas med den svenska flaggan.

Senaten antog den blå-vita korsflaggan som Finlands flagga den 29 maj 1918. Flaggan har också en egen dag, midsommardagen.

Självständigheten får även tackas våra grannar

Vilken roll har balaklavas i historien om det självständiga Finland? Det norska ordet finlandshette härstammar från vinterkriget år 1939.

Det är en vanligt men något felaktig uppfattning att Finland stod helt ensam i vinterkriget, utan hjälp från västvärlden. I själva verket, tog Nationernas Förbund ett historiskt beslut så strax efter krigets utbrott. De fördömde Sovjetunionen som den onekliga angriparen och uteslöt dem från förbundet. Västvärldens sympatier var starkt för lilla Finland, som också fick konkret hjälp under det korta vinterkriget, särskilt från de övriga nordiska länder.

De första frivilliga soldaterna på Finlands front-linje var svenska piloter som tog över försvaret av luftrummet i norra Finland och Lappland. När en svensk brigad tog ansvar för fronten i norden, februari 1940, kunde flera finska soldater flytta sig söderut och ta del i kampen om Viborgska viken.

Norges cirka 800 frivilliga soldater, bland dem Max Manus och Leif ”Shetland” Larsen, som senare var huvudkaraktärer i den norska motståndsrörelsen under andra världskriget, var duktiga på att åka skidor. De blev också huvudsakligen förenade med den svenska brigaden.

Viktigt var också Norska myndigheters tillstånd att transportera flygplan, som Finland hade köpt från Storbritannien, via Stavanger. I Trollhättan hjälpte norska frivilliga soldater med montering av några flygplan.

Förutom militärt bistånd genomfördes det ett antal insamlingskampanjer i Norge för Finlands sak.  Utöver pengar skickade norrmän bland annat skor, ryggsäckar, mat och filtar till sina finska bröder – norrmän vävde även skidmasker för att hålla sina grannar varma.

Finländska soldater bär norska ryggsäckar. Norge donerade 100 000 ryggsäckar till Finland under vinterkriget. BIld: SA-kuva-arkisto

Finlands försvar bygger fortfarande på regional mobilisering

Än idag baserar Finlands försvarskoncept sig på territoriella försvar. Reservister utgör den största delen av försvarets personalstyrka i krigstiden. I fredstid har försvaret en personalstyrka på 12 000 personer, varav ungefär en tredjedel är civila eller civilutbildade. Utbildning av soldater bygger på allmän värnplikt och i 2016 fick försvaret ett rekordstort antal kvinnliga kandidater. I krigstiden är styrkan upp till 230 000 soldater.

Även i dag står Finland inte ensamma. Genom medlemskap i den Europeiska unionen har vi etablerat än även starkare band till västvärlden. När det gäller försvaret är Finlands viktigaste partnerland Sverige, de andra nordiska länderna samt USA. Med Nato ha Finland har samarbetat redan från år 1994, inom det så kallade Partnerskap för fred.

Yle Arenan visar en direktsändning av flaggdagens parad på lördag, den 4 juni.

Ytterligare information om försvaret finns på http://puolustusvoimat.fi/sv/framsida.

Bilder från militärtjänsten kan även följas via Instagram @inttielämää.