Utveckling av Finlands försvarsförmåga

• Militärt samarbete och militär krishantering stärker Finlands nationella försvarsförmåga
• Ett utökat informationsutbyte och en gemensam lägesbild i Östersjöområdet ligger i Finlands och Natos gemensamma intresse
• Utbildnings- och övningssamarbetets betydelse för Finlands samarbetsförmåga växer
• Deltagandet i Natos snabbinsatsstyrkor förbättrar både den nationella beredskapen och styrkornas förmågor
• Försvarsmaterielsamarbetet avser att stödja utvecklingen av nationella prestationsförmågor samt kompatibilitet med Nato

Finland samarbetar med Nato för att utveckla Finlands försvarsförmåga, Försvarmaktens prestationsförmågor och den internationella kompatibiliteten. De militära prioriteringarna i samarbetet är informationsutbyte om säkerhetsmiljön, utvecklingen av en gemensam lägesbild samt deltagande i Natos utbildnings- och övningsverksamhet.

Finland främjar informationsutbyte om säkerhetsmiljön och om militär beredskap för att upprätthålla en gemensam lägesbild. En gemensam lägesbild ökar stabiliteten och förbättrar den säkerhetspolitiska förutsägbarheten i Östersjöområdet. Finland kompletterar också sin nationella lägesbild om utvecklingen i säkerhetsmiljön i Europa och i områden där krishanteringsoperationer pågår.

Finlands EOP-partnerskap med Nato möjliggör ett alltmer effektivt samarbete, vilket gör att Finland hålls underrättat om bland annat Natos strategiska målsättningar, forskningssamarbete, projekt rörande prestationsförmågor samt kommande övningar. Om Finland deltar i planeringen av övningarna i ett tillräckligt tidigt skede (3-5 år) är det lättare att inkludera för Finland viktiga övningsaspekter. Det utökade informationsutbytet förbättrar förmågan att analysera säkerhetsmiljön, främjar skapandet av en delad lägesbild samt stöder planering och genomförande på nationell nivå.

Tyngdpunkten i utbildnings- och övningssamarbetet ligger på krävande övningar för att upprätthålla truppernas beredskap och operationsförmåga. Natosamarbetet möjliggör en utbildnings- och övningsverksamhet som inte vore ändamålsenlig eller möjlig att ordna ensam på grund av brist på prestationsförmågor eller ekonomiska resurser.

Den internationella övningsverksamheten tjänar utvecklingen av såväl internationell krishantering som det finska nationella försvaret. Utgående från nationell militär prestationsförmåga och nationellt säkerhetspolitiskt övervägande avgör Finland vilka övningar man deltar i.

Försvarsmakten deltar årligen i 80–90 internationella övningar och utbildningstillfällenar, av vilka 20 är Natoövningar. Övningarna syftar till att förbättra truppernas interoperabilitet, prestationsförmåga och taktiska kunnande samt förmåga att verka i internationella krishanteringsoperationer.

Att delta i Natos NRF-snabbinsatsstyrka är ett viktigt element i Finlands partnerskapssamarbete. Finland har deltagit i NRF-styrkepoolen sedan 2012. Att medverka i NRF-styrkans verksamhet och övningar förbättrar försvarsmaktens prestationsförmåga och beredskap.

Försvarsmaterielsamarbetet strävar till att utveckla kompatibiliteten och interoperabiliteten. Målet uppnås genom att utveckla försvarsmaktens system och förfaranden så att de blir kompatibla med Natos. Det här görs genom att implementera de partnerskapsmål som stöder försvarsmaktens utvecklingsprogram samt genom att delta i Natoprojekt rörande prestationsförmågan.

Försvarsmaterielsamarbetet tar sikte på kostnadseffektivitet samt kvantitativt och kvalitativt bättre materielupphandlingar samt högklassigare och mer omfattande militärteknologisk forskningsdata än det vore möjligt att uppnå med enbart nationella resurser.

Finlands partnerskapsmål verkställs i Natos planerings- och tillsynsprocess (Planning and Review Process, PARP). En betydande del av samarbetet rörande försvarsmateriel sker i arbetsgrupper som handhar Natos projekt och standardiseringar. Finland är också representerat i Natos upphandlingsorganisation NSPA (Nato Support and Procurement Agency).