Finland och Nato – ofta ställda frågor

Varför ansökte Finland om medlemskap i Nato och hur ökar ett Natomedlemskap Finlands säkerhet?

Beslutet att ansöka om medlemskap i Nato fattades för att förbättra Finlands säkerhet. Den mest betydande konsekvensen av ett finskt Natomedlemskap är att Finland är en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Som Natomedlem är det finska försvarets avskräckande effekt betydligt större eftersom det backas upp av alliansens samlade förmågor, en gemensam försvarsplanering och den politiska tyngd som Natos medlemsländer bidrar med.

Finlands och Sveriges medlemskap i Nato höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt. Nato bidrar till stabilitet kring Östersjön. När Sverige blir Natomedlem, hör alla nordiska länder till försvarsalliansen och kan tillsammans arbeta för frågor som är viktiga för dem inom alliansen.

 

Vad innebär säkerhetsgarantier?

Enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget betraktas ett väpnat angrepp mot ett medlemsland som ett angrepp mot dem alla. Varje medlemsland är skyldigt att bistå den angripna parten på det sätt som landet anser nödvändigt, också med vapenmakt.

Hur mycket kostar Natomedlemskapet för Finland?

Varje Natoland beslutar självständigt om beloppet och fördelningen av sina försvarsanslag. Finlands försvarsutgifter har fastställts i proportion till det finska försvarets behov.

Direkta merkostnader av medlemskapet i Nato uppkommer till exempel av att Finland deltar i finansieringen av Natos gemensamma budgetar och placerar ut personal i Natos militära kommandostruktur. De årliga kostnaderna för medlemskapet i Nato och anslutningen till Natos administrativa organ och kommandostruktur uppskattas till 70–100 miljoner euro.

Att ansluta sig till Natos försvarsplaneringsprocess och genomföra de prestationsmål som gäller Finland i processen samt att delta i Natos operativa planering medför betydande merkostnader för Finland.

Medlemsländernas nationella försvarsutgifter är en viktig del av helheten för Natos kollektiva försvar. Som Natomedlem ska Finlands försvarsanslag vara minst 2 procent av den nationella bruttonationalprodukten. Det bedöms att år 2023 uppgår Finlands försvarsutgifter till 2,38 procent och under åren 2024–2025 till cirka 2 procent av bruttonationalprodukten.

Innebär Natomedlemskapet att det placeras kärnvapen eller upprättas Natobaser i Finland?

Natos medlemsländer har fullständig självbestämmanderätt över vilken militär verksamhet, vilka baser eller vilken utrustning de tillåter på sitt territorium. Till exempel frågan om militär närvaro bör bedömas ur såväl politisk synvinkel som det militära behovets synvinkel samtidigt som den säkerhetspolitiska miljöns utveckling beaktas.

Nato är en kärnvapenallians, och fortsätter att vara en sådan så länge det finns kärnvapen. Syftet med Natos kärnvapenavskräckning är att bevara freden, garantera alliansens handlingsfrihet och att förhindra attacker mot alliansens medlemmar. Natos mål är att förbättra den internationella säkerhetsmiljön och skapa en kärnvapenfri värld.

Som medlem i Nato förbinder sig Finland till Natos kärnvapenpolitik och kärnvapenavskräckning. Samtidigt bidrar Finland också i fortsättningen till icke-spridningsfördraget som främjar den internationella säkerheten och arbetar för att förhindra spridning av kärnvapen och att stärka icke-spridningsfördragets ställning. Finland understöder också ett stegvist framskridande i kärnvapennedrustningen som främjar säkerheten i alla länder. Enligt kärneneriglagen är det förbjudet att införa kärnladdningar till Finland och spränga sådana i Finland.

Natos kärnvapenpolitik samordnas av gruppen för kärnvapenplanering (Nuclear Planning Group, NPG) och dess underlydande organ. Som Natomedlem deltar Finland fullödigt i arbetet med att utforma och samordna Natos kärnvapenpolitik.

Innebär Natomedlemskapet att finska beväringar kan förordnas att delta i Natoinsatser utanför Finland?

Natos medlemsländer är skyldiga att delta i alliansens kollektiva försvar i enlighet med artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Denna skyldighet ålägger varje medlemsland att bistå en medlem som blir utsatt för en attack ”på det sätt som medlemslandet anser nödvändigt, inklusive användning av militära maktmedel”. Varje medlemsland bestämmer självständigt hur och i vilken omfattning det deltar. 

Att delta i andra uppdrag inom det kollektiva försvaret än de som omfattas av artikel 5, till exempel att delta i krishantering, är frivilligt. Natos medlemsländer bestämmer självständigt vilka insatser eller uppdrag de deltar i. Alla medlemsländer deltar inte i alla insatser.

Finland fortsätter att delta i Natos krishanteringsverksamhet enligt eget övervägande och utifrån sina egna intressen. Som partnerland har Finland deltagit i Natos krishanteringsinsatser i Afghanistan, Kosovo Irak och Bosnien och Hercegovina.

Avstår Finland från värnplikten i och med medlemskapet i Nato? Vad innebär Natomedlemskapet för Finlands eget försvar?

Medlemskapet i Nato påverkar inte värnplikten. Även som medlem i Nato beslutar Finland självständigt om principerna för sitt försvar. 

Det primära ansvaret för Finlands territoriella försvar kvarstår hos Finland även om landet blir medlem i Nato.

Förändras Ålands ställning som demilitariserat område? 

Finland står fast vid sina internationella överenskommelser, inklusive fördragen om Ålands folkrättsliga ställning. Dessa fördrag hindrar inte Finland från att ansluta sig till en militär allians. 

Finlands medlemskap i Nato påverkar inte Ålands ställning som grundar sig på internationella överenskommelser. Åland är en del av Finlands suveräna territorium, och enligt bestämmelserna i överenskommelserna ska Finland försvara Ålands neutralitet. Fördragen strider inte heller mot förpliktelserna i artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder.

Är det möjligt att utträda ur Nato?

I artikel 13 i Nordatlantiska fördraget fastställs att efter att fördraget har varit i kraft i 20 år kan varje fördragsslutande part upphöra att vara part i fördraget ett år efter att parten har lämnat ett meddelande om uppsägning till Förenta staternas regering. I anslutningsprotokollen finns inga särskilda bestämmelser om uppsägning av fördraget.

Bestämmelsen i artikel 13 i Nordatlantiska fördraget har i allmänhet tolkats så att eftersom fördraget har varit i kraft i 20 år kan även nya fördragsslutande parter säga upp fördraget när som helst med ett års uppsägningstid.

Vem bestämmer i Nato?

Nordatlantiska rådet är högsta politiska beslutande organ inom organisationen. Rådet sammanträder på olika nivåer under ledning av Natos generalsekreterare.

Alla beslut fattas med konsensus mellan alla medlemsländer. Varje medlemsland deltar i beslutsprocessen på jämlik grund.

Nato bygger på två huvudsakliga strukturer: den politiska och den militära. Den militära strukturen står under medlemsländernas politiska styrning.

Hur ser Finlands representation ut i Nato?

På samma sätt som andra medlemsländer har Finland en ständig representation vid Natohögkvarteret som representerar Finland vid de olika Natokommittéernas och Natoarbetsgruppernas möten. Vid representationen arbetar experter från utrikesministeriet, försvarsministeriet, Försvarsmakten, statsrådets kansli och Försörjningsberedskapscentralen.

Ambassadören som basar för den ständiga representationen företräder Finland i det högsta beslutande organet, Nordatlantiska rådet, som sammanträder regelbundet även på utrikes- och försvarsministernivå. Nordatlantiska rådet sammanträder också på statschefsnivå till toppmöten i allmänhet årligen eller med ett par års mellanrum. I militärkommittén representeras Finland av kommendören för försvarsmakten. I kommitténs dagliga arbete representeras Finland av militära representanter.

Hur ratificerar Finland Sveriges Natomedlemskap?

Finland deponerade Sveriges godkännandeinstrument genast efter anslutningen till Nato den 4 april 2023. I regeringens proposition om Finlands anslutning till Nato anses att Finlands beslut att ansluta sig till Nordatlantiska fördraget i dess ändrade lydelse enligt anslutningsprotokollen också omfattar Sveriges anslutningsprotokoll och ger således rätt till att godkänna Sveriges protokoll. Undertecknandet grundar sig på republikens presidents beslut om anslutningen den 23 mars.