Den finländsk-svenska minoritets- och minoritetsspråkarbetsgruppen har överlämnat en mellanrapport
Finlands utrikesministerium och Sveriges näringsdepartement tillsatte år 2001 en gemensam arbetsgrupp för att behandla minoritets- och minoritetsspråksfrågor. Arbetsgruppen utgör ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte, och den har som uppgift att behandla olika problem angående minoriteter och minoritetsspråk och lägga fram alternativ till lösningar.
Arbetsgruppen har överlämnat en rapport över sitt första verksamhetsår till utrikesminister Erkki Tuomioja och integrationsminister Mona Sahlin. Rapporten fokuserar i första hand på sverigefinska frågor.
Minoritetspolitik är en förhållandevis ny fråga på den politiska dagordningen i Sverige och det finns fortfarande stora brister. Enligt arbetsgruppens uppskattning bör man öka insikten i minoritetsfrågor hos såväl majoritetsbefolkningen som myndigheterna, särskilt de kommunala myndigheterna. I Sverige finns inte en myndighet som skulle ha helhetsansvaret för utvecklingen av minoritetspolitiken. Ett dylikt helhetsansvar bör sålunda etableras. Största delen av sverigefinnarna bor i områden (t.ex. Mälardalen). som inte berörs av minoritetsspråklagstiftningen. Lagstiftningen garanterar sverigefinnarna rätten att använda finskan hos förvaltningsmyndigheter och i domstolar endast i Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå i Norrbottens län. Därför bör minoritetsspråkslagstiftningen utvidgas att gälla vissa områden som ligger utanför det nuvarande förvaltningsområdet.
Den tvåspråkiga undervisningen inom det svenska skolväsendet har kraftigt minskats under de senaste tio åren. Dessutom försummar de svenska kommunerna i många fall sin skyldighet att anordna modersmålsundervisning för elever som hör till de nationella minoriteterna (bl.a. finnarna). Minoriteternas rättigheter erkänns i Europarådets bindande konventioner och i nationella förordningar. Arbetsgruppen föreslår därför att svenska statens skolverk får i uppdrag att i sin inspektionsverksamhet koncentrera sig på detta område. Därtill bör orsakerna till nedskärningen av undervisningen analyseras och lämpliga åtgärder för att vända utvecklingen övervägas.
Arbetsgruppen fäster även uppmärksamhet vid den äldreomsorg som är avsedd för finskspråkiga. Enligt förslag svenska socialstyrelsen kunde en sådan äldreomsorg förverkligas utan större kostnader. Arbetsgruppen rekommenderar att kommunerna omsätter förslagen i praktiken.
Rapporten kräver även att det nordiska samarbetet i minoritetsfrågor blir mera omfattande än nu.
Enligt utrikesminister Erkki Tuomioja har arbetsgruppen och dess arbete visat sig vara en nyttig diskussionskanal mellan Finlands och Sveriges administrationer. Problemen inom den finskspråkiga skolundervisningen och åldringsvården i Sverige är allvarliga och man måste finna lösningar för dem.
- Den reform av medborgarskapslagen som skall förverkligas i Finland möjliggör anhållande om dubbelmedborgarskap. Detta kommer att intensifiera medborgarkontakterna mellan Finland och Sverige.
- Sverigefinnarna bör i första hand själva ta vara på sina egna intressen och stärka kunskaperna i det finska språket, men det är också ett ärende som Finlands regering anser vara viktigt och som vi kommer verka för i god stämning och i samarbete med Sveriges regering, konstaterade Tuomioja.
Ytterligare upplysningar: specialrådgivare Tarja Kantola, utrikesministeriet, tel. 09-160 55016, direktören för internationella ärenden Kristian Slotte, undervisningsministeriet, tel. 09-160 77472 och direktör Kirsi Lindroos, undervisningsministeriet, tel. 09-160 77268.