Utrikesminister Erkki Tuomioja: Nya utmaningar för att främja de mänskliga rättigheterna

"Vi lever i en tid som är fylld av utmaningar beträffande främjandet av mänskliga rättigheter och folkrätten. Hotet om internationell terrorism såsom det har upplevts efter den 11 september, kriget i Irak liksom en del utvecklingsriktningar i anslutning till globaliseringen har väckt frågor om tillräckligheten och ändamålsenligheten med det existerande regelverket. Likaså har frågan om resultaten av arbetet för mänskliga rättigheter blivit en utmaning. Främjandet av mänskliga rättigheter har den senaste tiden stött på ett nytt motstånd som är klarare och bättre organiserat än tidigare. Detta framgick under den session som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter just avslutat", sade utrikesminister Erkki Tuomioja på tisdagen vid Tammerfors universitets årsfest.

"En av de mest centrala utmaningarna är också den bristande jämlikheten människor emellan. Det välstånd som den internationella ekonomin producerat skapar möjligheter för att bättre förverkliga de mänskliga rättigheterna, men denna potential har inte fördelats jämnt. I synnerhet kan kvinnors och olika minoriteters - etniska gruppers och till exempel handikappades - ställning försvagas", påminde Tuomioja.

"Finland betonar betydelsen av internationellt samarbete och utvecklingssamarbete för att kunna behärska problemen i samband med globaliseringen. För att förverkliga de mänskliga rättigheterna är det dock essentiellt att regeringarna själva strävar efter att garantera olika rättigheter möjligast jämlikt för alla sina medborgare."

"Förändringen i den finländska inställningen till frågor om mänskliga rättigheter har i historisk belysning varit positiv. De kontroversiella uppfattningarna mellan lägren i öst och väst om de mänskliga rättigheterna under det kalla kriget och strävan att använda sig av dessa som redskap för stormaktspolitiken återspeglades också i diskussionen i Finland om mänskliga rättigheter. Regeringsmakten och den utrikespolitiska ledningen höll en låg profil i kontroversiella situationer. Finland var visserligen hela tiden en demokrati som baserade sig på medborgerliga friheter och rättsstatsprincipen, men för övervakning och förverkligande av mänskliga rättigheter saknade vi det stöd som medlemskapet i Europarådet och en liering med domstolen i Strasbourg för mänskliga rättigheter för med sig. Vårt tillvägagångssätt beträffande ansökningar från flyktingar och om asyl har inte heller alltid varit klanderfritt", sade Tuomioja.

"Situationen har länge varit en annan. I dag hör de mänskliga rättigheterna till tyngdpunktsområdena för Finlands utrikespolitik. Även den nya regeringens program understryker initiativkraft och aktiv verksamhet för mänskliga rättigheter i Finlands bilaterala förhållanden, inom EU och i internationella organisationer. Finlands aktiva profilering för mänskliga rättigheter är redan väl etablerad, naturlig för Finland och även en linje som väl motsvarar vårt lands intressen", sade Tuomioja.

Tilläggsuppgifter: pressattaché Susanna Parkkonen, tel. 040-545 1275.