Bilaterala relationer

Bilaterala relationer

Finland och Litauen har goda bilateralrelationer och i Litauen förhåller man sig positivt till Finland. I och med Litauens EU- och euromedlemskap och pga den säkerhetspolitiska situationen har Litauen blivit en allt viktigare partner för Finland. Dessutom utgör landskombinationen NB-8 (de nordiska och baltiska länderna) ett viktigt samarbetsformat.

På EU-agendan har Finland och Litauen gemensamma intressen när det gäller tillväxt och konkurrenskraft, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, energisäkerheten och bevakningen av den yttre gränsen och dessutom samarbetet när det gäller energi- och trafiknätet i Österjöområdet. Litauen är intresserad av Finlands utbildningssystem, den nordiska sociala modellen , liksom också det högklassiga teknologi- och energikunnandet. Finlandsbilden i Litauen är positiv.

Till ambassadens uppgifter hör främjandet av Finlands och Litauens politiska och ekonomiska relationer, EU-samarbetet, bevakningen av Litauens NATO-medlemskap, ökande av kunskapen om Finland i Litauen, information och kulturverksamhet samt konsulära uppgifter.

Finlands förbindelsekontor i Minsk, Vitryssland (http://www.finland.lt/minsk), är underställt ambassaden i Vilnius.

Dessutom verkar en polisspecialist vid ambassaden i Vilnius, med verksamhetsområdet Lituaen, Ukraina och Vitryssland.

De ekonomiska och handelsrelationerna

Ambassaden strävar efter att främja finländska företags export till och verksamhet i Litauen. Utöver ledning och koordinering av Team Finland-nätverket producerar ambassaden information åt företagen om Litauen som verksamhetsområde och marknad, stöder upprättandet av kontakter ger råd och stöd i eventuella problemsituationer.

Finlands och Litauens handelsrelationer är goda och de har blivit tätare under de senaste åren. Handelsutbytet har vuxit under de senaste åren och utgjorde år 2017 över en miljard euro.

 

Enligt tullen i Finland växte Finlands export från Litauen med 10 % (410 m€) och exporten till Litauen med 29 %. Exporten består av raffinerade oljeprodukter, maskiner och motorfordon och pappersprodukter.

Litauen satsar på exporten till Finland, liksom på lockandet av investeringar. Importen är bl. a. olika slag av underleveranser och varor till minuthandel, t.ex. plast-, skinn- och konditoriprodukter, tobak, elektriska maskiner och möbler.

 

Finland är en betydande källa för investeringar (7.plats). I Litauen verkar ungefär 200 finländska företag, som ger arbete åt ungefär 12 000 litauer. Pga den nordiska företagskulturen är arbetsplatserna uppskattade. EU- och euro-medlemskapet har underlättat verksamheten för finländska företag i Litauen. Åtminstone till år 2020 finns EU-finansiering för utveckling av den offentliga sektorn och infrastrukturen.

Medborgarkontakterna förväntaas öka ytterligare. Uppskattningsvis över 80 000 turister/år besöker Litauen och finländarna är den största turistgruppen från Norden.

Källor: Finlands tull, Litauens utrikesministerium

Uppgifter:

Kulturrelationerna

Till ambassadens uppgifter hör även främjandet av finländsk kultur i Litauen.

Litauer är förhållandevis intresserade av finländsk kultur och kulturutbytet är relativt brett. Olika konstformers representanter besöker Litauen rätt ofta. Förutom i Vilnius har utställningar med Finlands-motiv anordnats i Kaunas.

Finländsk litteratur har översatts rätt mycket til litauiska, men däremot har litauisk litteratur översatts till finska i mycket liten mån. Årligen deltar åtminstone en finländsk författare i Vilnius bokmässa. På filmfestivalen Scanorama, som anordnas varje höst, deltar årligen två till fyra finländska filmer, som ofta uppnått internationell renommé..

Finländarna och det finska språket

I Litauen bor uppskattningsvis några hundra finländare. Av dem har under 100 registrerat sig i Litauen. Förutom finländare, som bor i Litauen pga arbetet, finns även flera studerande, som avlägger en examen utomlands. Trots detta är största delen av de anställda i de 200 företagen med anknytning till Finland litauer.

 

Undervisningen i det finska språket påbörjades vid Vilnius universitet år 1995. Kontakter mellan vetenskapliga institut och högskolor har slutits mellan olika institut och universitet. Ungefär 30 studerande studerar finska vid Vilnius universitet..

Relationer på medborgarnivå upprätthålls bl.a. mellan Suomi-Liettua Donelaitis-ystävyysseura och Liettua-Suomi-seura. För handelssidan svarar såväl Finsk-Litauiska handelsföreningen (SLKY) i Helsingfors och den Finsk-Litauiska handelskammaren i Vilnius. Den finländska kolonin har ingen föreningsverksamhet i Litauen, däremot hittar man i Facebook sidan ”Liettuan suomalaiset”.

 

Lisää liite

Avtalen (på finska)

Tehty

Sopimus

SopS

12.06.1992

Sopimus sijoitusten edistämisestä ja suojelusta

118-119/1992

30.04.1993

Sopimus tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen estämiseksi

93-94/1993

11.03.2003

Keskinäiset sopimukset tietojen vaihtoa koskevan 27 artiklan soveltamisesta tietojenvaihdon kehittämisestä samanaikaisesti suoritettavista verotarkastuksista
 

35/2003

07.06.1993

Kalastussopimus

37/1994

29.11.1993

Lentoliikennesopimus

15/1994

03.02.1994

Sopimus yhteistyöstä tulliasioissa

76-77/1994

18.03.1997

Sopimus laittomasti maahan saapuneiden ja maassa oleskelevien henkilöiden takaisinottamisesta
 

58/1997

18.03.1997

Sopimus yhteistyöstä rikosten torjunnassa

72/1997

04.08.1997

Sopimus viisumivapaudesta

73/1997

09.11.1998

Sopimus yhteistyöstä kulttuurin, opetuksen ja tieteen alalla

84/1999

 

09.11.1998

Sopimus kansainvälisestä maantieliikenteestä

86-87/2004

Besök

- Försvarsminister Jussi Niinistö i Litauen i mars 2019

- Statsminister Juha Sipilä i Litauen i mars 2019

- Utrikeshandels- och utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen i Litauen november 2018

- Riksdagens talman Paula Risikko i Litauen i juli 2018

- Republikens president Sauli Niinistö i Litauen i februari 2018

- Premiärminister Saulius Skvernelis i Finland i oktober 2017

- Utrikesministeri Linas Linkevicius i Finland i oktober 2017

- President Dalia Grybauskaite i Finland i februari 2014 och oktober 2017

- trafik- och kommunikationsminister Anne Berner i Litauen i mars 2016

- Utrikesministeri Timo Soini i Litaueni septemebr 2015

- President Tarja Halonen i Litauen i maj 2015

- Republikens president Sauli Niinistös statsbesök i Litaueni maj 2013

- Utrikesminister i Litauen i september 2012

- Utrikesminister Audronius Ažubalisin i Finland i april 2010

- Premiärminister Andrius Kubilius i Finland september 2009 och oktober 2010

- Utrikesminister Alexander Stubb i Litauen i mars 2009

- Republikens president Tarja Halonen i Litauen i juli 2009, mars 2010 och

sommaren 2011

- President Dalia Grybauskaitė i Finland i oktober 2009 och februari 2010

- President Valdas Adamkus i Finland i april 2009

Historia

I Litauens självbild spelar historien en stor roll. Detta beror på landets stormaktstid - på 1400-talet var storfurstendömet Litauen rent av det största riket i Europa. Sedermera var Litauen en del av Samväldet Polen-Litauen. Vid Polens tredje delning år 1795 blev Litauen en del av det ryska kejsardömet. Som en följd av det första världskriget uppnådde Litauen ånyo sin självständighet, detta är anledningen till att Litauen år 2018 firade 100-årsminnet av sin självständighets återupprättande. Tiden mellan II världskrigets slut och det kalla krigets slut, som en del av Sovjetunionen, kallas i Litauen ockupationstid.

Mellan våra länder finns även överraskande likheter. T.ex., när Finland var en del av det svenska riket, stred finländska soldater även mot litauer. En annan sak som binder ihop våra länder är det faktum, att Sveriges kung Eriks bror Johan äktade år 1562 en ung litauisk prinsessa Katarina Jogailaité (hennes polska namn Jagellonica är kändare). De bosatte sig i Åbo slott och Johan förlänade Katarina stora jordpmråden i sydvästra Finland, liksom också de Åländska öarna. Johan och Katarina hämtade med sig många civilisationsinfluenser, bl.a.gaffeln.

 

Om tidiga relationer berättar även det faktum, att det i litauiskan och finskan finns många ord, som liknart varandra: exempelvis laiva-laivas, silta-tiltas, pirtti-pirtis, seinä-siena, terva-derva och kirves-kirvis.

Finland erkände Litauen de facto 14.11.1918 och de jure 14.10.1921. Ländernas relationer var nära allt från början av självständigheterna. Bl.a. grundades sällskapet Finland-Litauen i Kaunas år 1927 och Helsingfors år 1930.

De diplomatiska förbinderlserna återupprättades de facto 29.8.1991.

Finlands ambassadörer i Litauen:

- Taisto Tolvanen 1992–96

- Rauno Viemerö 1996–2000

- Taina Kiekko 2000–2004

- Timo Lahelma 2004–2008

- Marja-Liisa Kiljunen 2008–2012

- Harri Mäki-Reinikka 2013-2016

- Christer Michelsson 1.9. 2016-

Finland har för tillfället en honorärkonsul i Litauen (i Klaipeda) medan Litauen har fyra honorärkonsuler i Litauen.

Finlands honorärkonsul i Litauen:

- Krister Castrén, Klaipeda

Litauens honorärkonsuler i Finland:

- Päivikki Palosaari, Levi

- Esa Karvinen, Joensuu

- Hanne Orrenmaa, Seinäjoki

- Tomi Taipale, Åbo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

​​​​​​​