Zimbabwierna saknar Sisu och finska skogsexperter
Trots att Zimbabwe lidit av både politiska och ekonomiska svårigheter under 2000-talet har skogsindustrin klarat sig. Nu hoppas zimbabwierna att finska investeringar och skogsutbildning ska återvända så de ska få fart på produktionen och exporten.
En tallstam snurrar runt i en maskin som skalar av barken till tunt faner. Medan arbetskarlarna rör sig kring maskinen, som är av märket Raute, berättar Douglas Dell som är verkställande direktör för Border Timbers om Zimbabwes skogsindustris tillstånd i en fabrik i Mutare.
”2000-talets politiska och ekonomiska svårigheter drev inte skogsindustrin i kollaps eftersom största delen av virket säljs till grannländerna. Problemet är att också den utbildade arbetskraften försvann till Botswana, Sydafrika och Moçambique. Dessutom begränsas produktionens tillväxt av den osäkra tillgången till elektricitet”, förklarar Dell.
”Dessutom har bristen på investeringar lett till att maskinerna inte har förnyats på tjugo år. Nya maskiner skulle möjliggöra större effektivitet för skogsindustrin är väldigt arbetskraftsintensiv för tillfället.”
Skogsindustrin står stadigt
Jenneth Smango, Winneth Kafuzaruva och Tukas Machava utför ett precisionsjobb när de sår frön i The Wattle Companys plantgård i Nyanga, som är omgiven av tallskogar i snörräta rader. Det finns 150 000 planterad skog i Zimbabwe. Landets skogsindustri grundades på stadig grund ända från första början. När enhetsregeringen tillträdde år 2009 låg landets industriella användningskapacitet på cirka 10 %. På hösten år 2010 har procenten stigit till 30-40 vilket visar att kunnandet och potentialen finns kvar.
Nästa steg är att locka den privata sektorn och investerare. Särskilt när det gäller skogsvård och skogsanvändning, bl.a. jordberedning, plantering, gallring, sluthuggning och transport vill man ha med nya företagare, och med dem ny teknologi. Den utbildade befolkningen har börjat återvända till Zimbabwe.
Finsk forstutbildning värdesätts
Joseph Musemwa är enhetsledare vid The Wattle Ompany och han lyfter fram hur flitiga och yrkeskunniga zimbabwierna är. Han berömmer också finländsk forstutbildning. Många zimbabwier fick utbildning på 1980- och 1990-talet vid Kotka trähushållningsinstitut. Och Finland understödde skogsutbildning på avhandlingsnivå i Mutare ända till år 2002.
Förutom skogsexperterna är Finland känt för yrkesskicklighet. Musemwa ler brett när han frågar hur det står till i Finland. ”När ska ni hämta Sisus timmerbilar hit igen?”
Skogsutbildningen i Zimbabwe fortsätter
Högskoleutbildningen pågår igen efter några stillsamma år. I Mutares tekniska högskola har man kunnat utbilda sig till kandidat i träteknologi sedan år 2006. En av de studerande är Priscilla Rusere, som samlar praktiska erfarenheter vid den statsägda sågen Allied Timbers i Gwendingwe.
”I studieprogrammet ingår projektförvaltning, ingenjörsfärdigheter, affärsekonomi och planering av nya produkter. Samtidigt skaffar man sig praktisk erfarenhet vid sågverken. Programmet är bra och jag hoppas någon gång kunna öppna ett eget möbelföretag.”
Finländsk know-how önskad
Förutom att Sisus stocklastbilar åstadkommer en nostalgisk stund är det klart och tydligt att zimbabwierna efterlyser finska investeringar och finsk skogsutbildning till sitt land.
”Finland har kunskap, som Raute-maskinen som skaffades på 1970-talet bevisar. Under de senaste 30 åren har jag lagt ner högst 5000 US-dollar på service”, skrattar Douglas Dell. ”Men nu är det dags för nya maskiner.”
Laura Heiskanen
Skribenten arbetar som CIMO-högskolepraktikant vid Finlands ambassad i Lusaka
Kuvatekstit:
Skogsbruket i Zimbabwe kräver fortfarande mycket arbetskraft. Foto: Laura Heiskanen
Priscilla Rusere studerar träteknologi i Mutare. Foto: Laura Heiskanen