Minister Väyrynen: Utvecklingssamarbetet i Afghanistan fokuserar på landsbygd och mikrolån

Det finländska utvecklingssamarbetet i Afghanistan kommer i fortsättningen att fokusera på landsbygdsutveckling och mikrolån som är populära bland kvinnor, berättade utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen på fredagen. Att minska fattigdomen är det effektivaste sättet att förebygga konflikter, sägs det i ett färskt dokument som kompletterar det utvecklingspolitiska programmet.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen. Foto: Vuokko Ritari ”Det finländska stödet som räknas som utvecklingssamarbete i Afghanistan uppgår totalt till omkring 18 miljoner euro om året. Det finländska stödet ligger på en god nivå: i förhållande till landets storlek ligger vi över genomsnittet i EU”, betonade Väyrynen.

Största delen av det finländska biståndet till Afghanistan kanaliseras via återuppbyggnadsfonden för Afghanistan (Afghanistan Reconstruction Trust Fund), som administreras av Världsbanken. Hittills har hälften av stödet som styrs via fonden riktats till att stödja den afghanska förvaltningen. I fortsättningen ska 75 procent av stödet som går via fonden styras till dessa program, sade Väyrynen.

Andra kanaler för det finländska utvecklingssamarbetet är Law and Order Trust Fund for Afghanistan (LOTFA), som administreras av FN:s utvecklingsprogram UNDP, samt humanitärt bistånd och finländska frivilligorganisationers utvecklingssamarbete. Organisationernas utvecklingssamarbete i Afghanistan kunde i framtiden öka ytterligare, ansåg Väyrynen.

Enligt minister Väyrynen kunde även finländska civila krishanteringsinsatser i Afghanistan utökas. Han anser att resurser eventuellt kunde överföras från insatser på Balkan och från Georgien.

Minskad fattigdom är det effektivaste konfliktförebyggandet

Utrikeshandels- och utvecklingsministern lanserade samtidigt två nya utvecklingspolitiska riktlinjer: en riktlinje om att främja övergripande säkerhet med utvecklingspolitiska medel och ett ramprogram för utvecklingssamarbete på västra Balkan åren 2009-2013. Båda programmen bygger på det utvecklingspolitiska programmet från 2007.

Dokumentet om utveckling och säkerhet i Finlands utvecklingspolitik kompletterar för sin del också Finlands övergripande krishanteringsstrategi.

”Vi ville utarbeta ett särskilt dokument ur utvecklingssynvinkel för att klart föra fram utvecklingspolitisk koherens i anslutning till säkerhet”, sade Väyrynen.

Säkerhet centralt tema i utvecklingssamarbetet på västra Balkan

Också i ramprogrammet för västra Balkan är stabilitet och säkerhet en tematisk prioritering. Det finländska samarbetet betonar regionalt samarbete och Kosovo, där läget är mest instabilt bland länderna i regionen. Utveckling i Kosovo förbättrar stabiliteten på hela västra Balkan.

Säkerheten på västra Balkan är tätt förknippad med miljöfrågor. Finland förbereder i enlighet med ramprogrammet för närvarande finansiering för ett initiativ för miljö och säkerhet, ENVSEC (Environment and Security). Ett nytt samarbetsområde är forskningssamarbete med inriktning på säkerhet och utveckling. Regionalt främjar Finland stabilitet och säkerhet genom att stödja förbindelser mellan länderna.

Från allmänt budgetstöd till sektorstöd

Väyrynen lyfte även fram färska planer när det gäller nya riktlinjer för budgetstödet. I fortsättningen förflyttar Finland enligt Väyrynen fokuset från ett allmänt, icke-öronmärkt budgetstöd direkt till landets regering till ett sektorspecifikt budgetstöd. Taket för det allmänna budgetstödet blir enligt beräkningar 25 procent av det landsspecifika utvecklingsbiståndet.

”Till exempel Zambia håller på att utvecklas till ett medelinkomstland. När levnadsstandarden ökar finns det skäl att överväga att övergå från allmänt budgetstöd till sektorstöd”, sade Väyrynen.

”I offentligheten talar man ofta om budgetstöd utan att specificera vad stödet innebär. En avgörande fråga är om det gäller allmänt budgetstöd eller sektorstöd. Jag är en anhängare av sektorstöd, men förhåller mig kritisk till allmänt budgetstöd.”

Utrikesministeriet har utarbetat utkastet till riktlinje för budgetstödet. Nu ska frågan behandlas av utvecklingspolitiska kommissionen och riksdagen.

Länkar och bilagor

 

genus
krishantering
landsbygd