EU:s Råd för allmänna ärenden och utrikesrelationer

STATSRÅDETS KANSLI UTRIKESMINISTERIET


Det förnyade Rådet för allmänna ärenden och utrikesrelationer sammanträder denna höst för första gången den 30 september 2002 i Bryssel. Europeiska rådet i Sevilla beslöt i juni att skilja åt de allmänna, horisontala frågorna och utrikesrelationerna och göra dem till självständiga enheter. Avsikten var å ena sidan att inom unionen förbättra den interna koordineringen av omfattande spörsmål som berör flera av unionens politiker och effektivera beredningen av Europeiska rådets möten, samt å andra sidan reservera tillräckligt med tid och resurser för behandlingen av utrikesärenden. Till enheten för utrikesrelationer överfördes även det förra utvecklingsrådets ärenden. Från och med oktober är rådets möten tvådagars så att de horisontala ärendena och utrikesärendena behandlas under skilda mötesdagar.

Bland de horisontala ärenden som behandlas i rådet är den centrala frågan utvidgningen, som även är huvudtema i Europeiska rådets möte i Bryssel 24-25.10.. Meningen är att man nu skall koncentrera sig på de frågor som rör verksamhetsorganen. Dessa är definitionen av tröskeln för kvalificerad majoritet och ordningsföljden för ordförandeskapet i rådet efter utvidgningen och bestämmelserna för övergångsperioden innan Nice-avtalet trädde ikraft (Europaparlamentet, kommissionen och rådet). Finland anser det vara viktigt att lösningen för de institutionella frågorna så långt som möjligt följer den i Nice-avtalet uppnådda gemensamma tolkningen. Dessutom diskuterar man de
redovisningsmodeller och -principer som skall tillämpas vid budjetkompensation. Det är dock inte meningen att föregripa kommande beslut om möjlig budjetkompensation för ansökarländerna.

Övriga horisontala ärenden är den planerade solidaritetsfonden för naturkatastrofer samt framstegen i konventets arbete, om vilket man skall höra viceordförande Amatos redogörelse.

Även frågan om Kaliningrad är uppe i rådet. Det är kommissionens meddelande om transittrafiken genom Kaliningrad som skallbehandlas. Kommissionen rekommenderar att man tar i bruk ett smidigare resedokument av typ transitvisum. Finland stöder sättet i meddelandet att närma sig frågan om Kaliningrad. Finland anser att lösningen bör grunda sig på bevarande av Schengen-systemet och respekt för Litauens suveränitet. Man kan undersöka möjligheten med ett smidigare resedokument, men dokumentet får inte äventyra Schengen-systemet. Avsikten att Europeiska rådet skall fatta beslut på sitt möte i oktober.

Mötet behandlar situationen i Mellanöstern. Det är meningen att rådet skall anta konklusioner. Belägringen av president Arafats högkvarter och våldsspiralen bör fås att upphöra i enlighet med FNs säkerhetsråds resolution 1435. Huvudkanal för fredsprocessen inom det internationella samfundet är det sk. kvartettsamarbetet mellan FN, EU, USA och Ryssland. Finlands åsikt är att frågan om Irak inte bör få leda till att ansträngningarna för att nå en lösning i konflikten mellan palestinierna minskar. Ansträngningarna bör de facto öka.

Frågor som rör enskilda länder och behandlas i rådet är situationen i Väst-Balkan och Zimbabwe. Övriga ärenden som tas upp är Wider Europe-initiativet om unionens relationer till sina framtida grannländer Ukraina, Moldavien och Vitryssland, avtalsförhandlingarna mellan EU och Schweiz samt finansieringramarna för samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet.
Rådet behandlar också uppföljningen av toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg samt kommissionens meddelande om handel och utveckling.

I rådets möte representeras Finland av utrikesminister Erkki Tuomioja och utrikeshandelsminister Jari Vilén.



Ytterligare information:
Överinspektör Lotta Lindegren, statsrådets EU-sekretariat, tel. 1602 2150
Ambassadrådet Anne Huhtamäki, utrikesministeriet, Europa-linjen, tel. 1605 6097




















EU