Kaija Saariahos debutopera L’Amour de loin skildrar en lyrisk kärlekssaga

Den västerländska operakonsten får sin inspiration ur den mänskliga erfarenheten vars centrala kraft är kärleken som sätter allt i rörelse. Finländskan och parisiskan Kaija Saariaho (f. 1952) har i sitt kompositörsarbete redan i sina tidigaste sånger exploaterat kärlekstematiken. L'Amour de loin framföras på Vlaamse Opera(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) i september och oktober. 

I Kaija Saariahos produktion kulminerar dock kärlekstematiken i hennes debutopera Avlägsen kärlek (L’Amour de loin, 1999-2000), som fick sitt uruppförande vid Salzburgs musikfestspel i augusti år 2000 i regi av amerikanen Peter Sellars.

Kaija Saariaho. Photo: Maarit Kytöharju Kaija Saariaho. Foto: Maarit Kytöharju.

Kaija Saariaho, som studerat under Paavo Heininens (f. 1938) ledning vid Sibelius-Akademin och sedan fortsatt sina studier i Freiburg och vid IRCAM i Paris, blev i början av 1980-talet känd som en postseriell kompositör som öser sin inspiration ur den modernistiska estetiken. Utmärkande för hennes arbete var till exempel den frikostiga användningen av elektronik samt en omfattande studie av klangfärgen. Saariaho började fjärma sig från den postseriella stilen i mitten av 1990-talet då en melodiös dimension uppenbarade sig i hennes tonspråk. På 2000-talet har tonsättaren främst koncentrerat sig på stora scenkonstverk. Förutom Avlägsen kärlek ingår i tonsättarens verkförteckning tre stora scenverk som alla innehåller kärlekstematik. Helaftonsoperan Adriana Mater som kom till åren 2004-2005 behandlar moderskärleken, och det år 2006 skrivna passionsoratoriet La Passion de Simone beskriver människans kärlek till gud. Monologoperan Emilie, som fick sitt uruppförande år 2010 i Lyon, har som tema kärleken till kunskap, sanning och vetenskap.

En historia om en onåbar kärlek

Kaija Saariahos Avlägsen kärlek spelas i september 2010 i Antwerpen och i oktober i Gent. Operan är förlagd till 1100-talets Sydfranska Occitanien och berättar historien om en olycklig, onåbar kärlek, i stil med Wagners Tristan och Isolde. Operan har tre personer, Jaufré Rudel (bariton), trubaduren/slottsherren, Clémence (sopran), grevinnan av Tripoli samt Pilgrimen (mezzosopran) som förmedlar budskap. Den stora orkestern kompletteras med en kör och ett omfattande datorproducerat förinspelat bandmaterial. Verkets ljudbild är uppdelad i två element: å ena sidan består den av långsamt utvecklande klangmassor och å andra sidan av genomskinliga, otroligt bräckliga (subtle) texturer. Speciellt trubadurens vokalpartier präglas av en melodiskhet som anspelar på medeltiden.

Avlägsen kärlek har fem akter och tretton scener. Den inleds med en traditionell ouvertyr (Traversée, överfärd på franska) där operans personer presenteras musikaliskt. Operans manliga huvudperson, slottsherren och trubaduren Jaufré Rudel, är trött på sitt dagdrivarliv. Pilgrimen kommer från det Heliga landet och berättar om den vackra grevinnan Clémence som bor i Tripoli. På basen av den beskrivning Pilgrimen ger förälskar sig Jaufré i kvinnan och han beslutar sig för att resa och träffa henne. Trubaduren insjuknar på sjöresan och då han anländer till hamnen dör han i Clémence armar.

Librettot till Avlägsen kärlek baserar sig på trubaduren Jaufré Rudels livsskeden på 1100-talet. Som källa har librettisten Amin Maalouf å ena sidan använt den fiktiva vida-biografin om Rudel från 1200-talet och å andra sidan Rudels egen dikt, Lanquan li jorn, på occitanska. Det är det mest kända verket ur den trubadurlitteratur som blomstrade i Södra Frankrike på 1100-1300-talen. Förutom citaten ur Jaufré Rudels dikt utnyttjar operan även den melodi som den historiska trubaduren skrivit till sin dikt.

I Avlägsen kärlek-operans kulturhistoriska kontext visar sig det medeltida feodalsamhället med sitt riddarsystem vid sidan av de andliga strömningarna i Europa och korstågen. Den kärlek som beskrivs i operan mellan trubaduren/riddaren Jaufré Rudel, som är på väg till det Heliga landet, och grevinnan av Tripoli alluderar till tanken om den medeltida hovkärleken (courtly love, fin amor). Den högättade kvinnan som dyrkas och besjungs av riddaren var ouppnåelig: Jaufré Rudel dör utan att vinna den vackra Clémence.

Liisamaija Hautsalo

FD Liisamaija Hautsalo är en finländsk musikforskare och författare som har specialiserat sig på Kaija Saariahos musik. Hautsalo disputerade år 2000 om Saariahos debutopera Avlägsen kärlek. Hennes perspektiv var den musikaliska semantiken. Idag arbetar skribenten som forskare vid Sibelius-Akademin med finländsk opera som specialitet.

kultur