Finlands ekonomi – Från förskräckelse till uppgång

Enligt historiskt belagda statistikuppgifter kan man säga att år 2009 utgjorde ett förskräckelsens år för Finland, skriver chefredaktören för tidningen Arvopaperi, Eljas Repo. 

Bruttonationalprodukten föll med 7,5 procent. En motsvarande förfärande svacka under ett års tid bokfördes senast år 1918. Och då rådde det inbördeskrig i Finland.

I början av år 2010 är det emellertid svårt att på gatorna i Helsingfors se spår av denna rysliga svacka i BNP. Jämförelsen med inbördeskrigets dagar förefaller avlägsen och även talet om depression överdrivet. Ekonomin i Finland ryckte upp sig senaste höst, något som påvisas av en 34 procents ökning i börskurserna och av en alla tiders högsta notering i bostadspriserna.

Den globala ekonomin störtdykte, då finanskrisen lamslog banksystemet och därefter den internationella handeln. Den branta nedgången i Finlands BNP berodde på att exporten står för en stor andel av landets BNP.

En marknad med fem miljoner invånare erbjuder inte en tillräckligt stadig grund för ett högt industrialiserat land som Finland och för den skull är Finland mer än många andra länder beroende av sin export. Av Finlands BNP på 185 miljarder euro härstammar 47 procent från exporten.

Finlands huvudsakliga exportprodukter är konjunkturkänsliga. Två tredjedelar består av pappersindustrins produkter, basindustri samt elektronik. De finländska exportsiffrorna försämrades också av att handeln med Ryssland avstannade. Detta berodde på en stagnation i ekonomin hos vår östra granne samt i synnerhet på problemen i det ryska betalningssystemet. Finländarna vågade inte sälja till Ryssland på kredit.

Under hösten kvicknade exporten till

Den globala ekonomin svängde sig hösten 2009 och samtidigt kvicknade den finländska exporten till. Vid sidan av den globala upphämtningen livas farten i den inhemska ekonomin upp detta år av hushållens ökande efterfrågan. År 2010 växer ekonomin i Finland sålunda snabbare än inom det övriga euroområdet. Detta är åtminstone vad de finländska nationalekonomerna förutspår.

”Trots att den egentliga depressionen varade bara några månader var dess hastighet skrämmande. Fallet var brantare, men lyckligtvis kortvarigare än i början av 1990-talet”, säger Aktias ledande nationalekonom Timo Tyrväinen.

 "Vi startar nu från ett lägre plan, men om vi år 2009 utsattes för en negativ överraskning, så lutar utsikterna detta år i en gynnsammare riktning”, säger Nordea Banks ledande nationalekonom Martti Nyberg.

Tyrväinen förutspår att Finlands BNP detta och nästa år kommer att växa med 2,0 procent. Nybergs Nordea är mer optimistisk och gissar på 2,7 och 2,5 procent som tillväxttal.

Fördelar och nackdelar med egen valuta

För Finland var depressionen på 1990-talet en hård prövning. BNP sjönk i tre års tid efter varandra och arbetslöshetsgraden närmade sig 20 procent. Landet hade då en egen valuta, den finska marken, som blev offer för valutaspekulationer och ledde till höga marknadsräntor. Depression och höga räntor innebär alltid stora konkurser. Detta syns nu i Island och Baltikum. För Finland var det en självklarhet att landet i och med medlemskapet i EU anslöt sig till den ekonomiska och monetära unionen EMU och år 2002 tog euron i bruk.

Sverige och Danmark valde inte euron, vilket idag utgör en fördel för den egna valutan, då deras kronvalutor försvagats i förhållande till euron. Euron har förblivit stark gentemot kronor, pund och rubel, vilket inverkar fördröjande på en återhämtning inom euroområdet och sålunda även i Finland. Man tror dock att valutadifferenserna minskar över en längre period. I Finland har man emellertid lagt märke till att den tunga industrin i Sverige återhämtat sig snabbare än i Finland.

Den globala ekonimin växer snabbare än den europeiska 

Det förekommer många slags förutsägelser om den globala ekonomin. Det finns domedagsprofeter och optimistiska siare. Internationella valutafonden IMF, som uppgör konservativa spådomar, anser att BNP i världen detta år växer med 3,9 procent. Lokomotiven för denna tillväxt finns i Kina, Indien och tredje världen. I västvärlden och i synnerhet i Europa sker tillfriskningen långsammare. IMF förutspår en tillväxt i Europa med bara en procent.

Den globala ekonomin hämtar sig snabbare än vad man kunde tro på basis av tillväxttalen för BNP. Finland drar mer nytta av detta än genomsnittet i synnerhet som de centrala exportmarknaderna, såsom Ryssland, återhämtar sig tämligen snabbt.

Det bekymmersammaste är ökningen av arbetslösheten

Ur finländsk synvinkel har arbetslöshetssiffrorna varit de sämsta nyheterna. Enligt Statistikcentralen i Finland var arbetslöshetsgraden i december 2009 7,9 procent, vilket var 1,8 procentenheter mer än ett år tidigare. Stadsbilden i Helsingfors uppvisar inte tecken på arbetslöshet, något som också förklaras av statistiken. Arbetslöshetsgraden var minst i Södra Finlands län eller 6,3 procent och störst i Östra Finlands län eller 10,6 procent. Arbetslösheten har inte inverkat i Helsingfors omgivningar, men har inverkat kraftigt i industrisocknarna i norra och östra Finland.

Den totala arbetslösheten är lägre än arbetslösheten inom EU i genomsnitt. Enligt förutsägelserna kommer arbetslösheten i Finland detta år vara i topp och enligt Nordeas beräkningar skulle den uppgå till 9,9 procent.

Den växande arbetslösheten och den långsammare ökningen av lönerna leder till att hushållens penningmängd inte stiger. För den skull kommer konsumtionen att öka tämligen måttligt. Enligt beräkningarna förbättras läget på arbetsmarknaden först år 2011, då även konsumtionen i Finland kan öka.

Den besynnerliga bostadsmarknaden 

Centralbankernas globala stimulering av räntorna gladde i synnerhet de finländska bostadslåntagarna. Bostadslånen i Finland är bundna vid kortfristiga 1-12 månaders euroborräntor. Enligt statistiken är bostadslånen i Finland med europeiskt mått mest upptagna med kortfristiga referensräntor, medan bostadslån med långfristiga räntor är ovanliga i Finland.

Finlands Bank statistikför medelräntan för bostadslån som mot slutet av år 2009 i medeltal uppgick till 2,17 procent. Se meddelande 26.2.2010(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster).

Bostadspriserna utgör också en mätare på medborgarnas förtroende. I Finland sjönk bostadspriserna med fem procent, men började stiga sommaren 2009. Enligt statistiska uppgifter var bostadspriserna i Finland vid årsskiftet högre än någonsin tidigare. Detta var inte bara tack vare förtroende utan också till följd av de låga räntorna.

Krisen inträffade i en läglig situation för Finland  

Till lycka för Finland var den offentliga hushållningen i utmärkt skick när finanskrisen inträffade. Skuldsättningen utgjorde mindre än 40 procent av BNP. År 2008 överskred skatteintäkterna utgifterna. Överskottet i den offentliga hushållningen var hela 4,5 procent. Mätt med dessa måttstockar hörde Finland till den främsta kategorin inom euroområdet.

Till följd av året 2009 minskade skatteintäkterna i Finland och den offentliga hushållningen uppvisade ett minus. Staten var igen tvungen att skuldsätta sig ytterligare. Finlands förutsättningar att avklara underskottet i den statliga ekonomin betraktades som goda, vilket syntes i prissättningen av den finska statens skuldebrev på obligationsmarknaden. Räntan för finska statens skuldebrev har i januari rentav varit något lägre än för den tyska staten, den traditionellt starka finansmakten i Europa. Marknaden är grym mot skuldsatta länder. Detta framgår av de grekiska och irländska statsobligationerna som har ett betydande risktillägg.

”Länder som Finland och Sverige förmår återbetala tilläggsskulden som upptagits under recessionen med en mycket lägre ekonomisk tillväxt än starkt skuldsatta länder som Grekland och Irland. Länder som Finland och Sverige förmår avkorta sina skulder t.ex. med en tre procents ekonomisk tillväxt, medan Grekland och Irland inte ens kan klara sina ränteutgifter”, påpekar Nordeas Nyberg.

Text: Eljas Repo