Finlands mål och verksamhet i Unesco

Finland framhåller vikten av utbildning, öppen vetenskap, mångsidig kultur, yttrandefrihet och oberoende informationsförmedling för demokratiutvecklingen och för förebyggande av konflikter. Finland vill att ett rättighetsperspektiv, hållbar utveckling och jämställdhet ska integreras i all Unescos programverksamhet.

Finland och de övriga nordiska länderna har också tagit initiativ till att utveckla Unescos arbetsmetoder. Hur effektivt organisationen fungerar och samarbetsförmågan hos dess beslutsfattande organ (församlingen, förvaltningsrådet, sekretariatet) påverkar i hög grad verksamheten.

Finland samarbetar intensivt med de övriga nordiska länderna i Unesco. Unesco har två nordiska associerade medlemmar: Färöarna och Åland. Åland blev associerad medlem 2021.

Samordningen mellan EU-länderna har också blivit starkare under de senaste åren. EU vill i högre grad delta i Unescos arbete på sådana områden där EU har behörighet och specialkompetens. Samarbete bedrivs också med andra grupper av länder.

Finland anslöt sig till Unesco 1956 och har varit medlem i flera organ och mellanstatliga kommittéer inom Unesco. Under perioden 2017–2021 var Finland medlem av Unescos förvaltningsråd. Förvaltningsrådet består av 58 medlemmar som utses genom val.

För närvarande är Finland medlem i rådet för programmet för kommunikationsutveckling International Programme for the Development of Communication, IPDC(Länk till en annan webbplats.), den bioetiska kommittén Intergovernmental Bioethics Committee, IGBC(Länk till en annan webbplats.), styrelsen för Unescos statistiska institut(Länk till en annan webbplats.) och kommittén för Haagkonventionen(Länk till en annan webbplats.) (1954) om skydd av kulturegendom under väpnade konflikter.

I Finland finns sju av Unescos världsarv(Länk till en annan webbplats.) och tre traditioner upptagna på Unescos förteckning över det immateriella kulturarvet(Länk till en annan webbplats.).