Utrikesminister Tuomioja: Alliansfriheten bör bedömas i relation till nya säkerhetsutmaningar

Den nationella försvardoktrinen bör kunna bedömas på nytt när traditionella militära hotbilder får ge vika fär nya hot, konstaterade utrikesminister Erkki Tuomioja i Urjala och Kankaanpää på lördagen. Samma behov till nytänkande gäller också för nationella försvarsarrangemang och sådana kollektiva säkerhetsavtal som grundat sig på försvar mot traitionell krigföring.

Tuomioja anserförberedelserna till säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen år 2004 vara exceptionellt utmanande. Redogörelsen och tidpunkten för dess offentliggörande har inte fastställts för att man pga Nato borde revaluera Finlands självständiga försvar och militära alliansfrihet, poängterade Tuomioja. "Ändå är det klart detta kommer att bli en central fråga".

Tuomioja uppmuntrar till att bedöma alliansfriheten även i relation till nya, omfattande säkerhetsutmaningar, inte bara i relation till det gångna. Men på basen av tidigare erfarenehter och utmaningar finns det inga grunder för att revaluera den under det kalla kriget väl fungerande finländska alliansfriheten."

Tuomioja ansåg att inte heller de nya säkerhetshoten är skäl för att avstå från alliansfriheten. Däremot framhäver de nödvändigheten att man förbinder sig vid ett omfattande och mångsidigt internationellt samarbete. Dethär är ändå inte tillrckligt för att man borde gå med i gamla militärallianser, även om dessa söker efter en ny roll. Tuomioja bedömde att alliansfriheten har allt mera att ge en värld, där nu vara ett fåtal länder verkligen förbundit sig till att bygga upp en världsomfattande krishantering och säkerhet.

Europeiska unionen bör kunna ta sig an sina medlemmars allt växande säkerhetsbehov. Enligt Tuomioja förutsätter detta inte bara traditionellt försvarssamarbete utan mångsidigt materiel för att tackla hantering av kriser och avvärjande av konflikter. Nato kommer även i framtiden att vara det mest meningsfulla alternativet för militärt försvar för dem som önskar det. "Jag delar alltså inte visionen om unionen som en kommande ny supermakt utan som en ny slags internationellt stark aktör, som hellre lindrar och korrigerar de problem som i världen förorsakats av supermaktbeteende", kosntaterade Tuomioja.

EUs interna samförstånd och yttre aktionsberedskap har ökat, vilket Tuomioja ansåg vara positivt med tanke på hela världssituationen. EU har gjort ett berömligt arbete på olika sektorer för att stoppa terrorismen och slå sönder terrorisnätverken. Fredens och det multilaterala samarbetets framtid kommer i mångt och mycket vara beroende av hur enad och engagerad unionen komemr att vara. Det är också viktigt att man inte slår sönder de transatlantiska samarbetsrelationerna ävenom Europa och EU betonar många saker på olika sätt, poängterade Tuomioja.