Utrikesminister Erkki Tuomioja: EU den viktigaste faktorn inom Finlands säkerhets- och försvarspolitik
Pressmeddelande 171/2004
20.8.2004
Utdrag ur utrikesminister Tuomiojas inlägg fredagen den 20 augusti i Lojo, där STETE, den finländska kommittén för europeisk säkerhet, anordnade ett seminarium om ämnet ”Den säkerhetspolitiska redogörelsen – riktlinjer för framtiden”:
Finlands medlemskap i Europeiska unionen är idag den mest avgörande faktorn för vår säkerhetspolitiska ställning. Unionens roll inom världspolitiken kommer även framdeles att stärkas i och med att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utvecklas, liksom även inom krishanteringen i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens tecken. I regeringens säkerhetspolitiska redogörelse, som kommer att offentliggöras i höst, spelar EU en central roll.
Redan i ett tidigt skede uppnådde man samförstånd om de säkerhets- och försvarspolitiska artiklarna i EU:s konstitutionella fördrag. Ratificeringen av det konstitutionella fördraget i medlemsstaterna är fortfarande behäftad med många frågetecken. När det gäller de utrikes- och säkerhetspolitiska artiklarna ser det dock ut som att största delen av dem börjar tillämpas omedelbart, oberoende av fördragets ratificeringstidtabell.
Så länge som EU inte är en militärpakt innebär artikeln inte att medlemsstaterna blir militärt allierade, men det står även klart att EU-länderna inte är neutrala i en eventuell konflikt som innefattar en medlemsstat i unionen.
Den så kallade säkerhetsgarantiklausulen omfattar alla medlemsstater och det så kallade strukturerade samarbetet för att utveckla resurserna för krishantering är öppet för alla. Finland har velat säkerställa att det kontinuerliga strukturerade samarbetet får en sådan form som om vi så önskar möjliggör vårt deltagande. En sådan aktivitet vid utformningen av det strukturerade samarbetet är naturligtvis redan i sig ett tecken på att man i princip är beredd att delta.
I Finland måste man nu noggrant bedöma vad de strukturerade samarbetet sist och slutligen kräver av oss, men någon speciellt viktig resursfråga är det inte. Ett deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor kan täckas redan med de resurser som för närvarande anvisats för militär krishantering.
Graden av politiskt och moraliskt engagemang för deltagande i EU-insatser kommer att öka. I framtiden kommer man att förvänta sig betydligt mera övertygande motiveringar av oss om vi anser att vi inte beviljar finländska resurser till en viss insats, om sådana efterfrågas.
Finland måste även i framtiden utveckla och öka sin beredskap att delta i gemensamma civila och militära krishanteringsuppdrag. Konfliktförebyggandets och den civila krishanteringens betydelse kommer fortsättningsvis att öka, om det internationella samfundet på allvar strävar efter att förebygga att olika typer av kriser bryter ut till öppna konflikter. För oss är detta ansvarstagande viktigt redan som en faktor som ökar vår egen säkerhet.
Närmare upplysningar: utrikesministerns pressattaché Susanna Parkkonen, tfn 040 545 1275,
och utrikesministerns riksdagsmedarbetare Elena Gorschkow, tfn 050 586 9155